Grönland – Ett brev betyder så mycket

ETT BREV BETYDER SÅ MYCKET.
© Johansson Inger E, Göteborg 3 januari 2011

Ett påvebrev från 1519 säger än mer. Speciellt tillsammans med andra samtida dokument. Men här och nu skall jag bara berätta bakgrunden till påvebrevet och lite kortfattat om detsamma.

Under 1470-talets senare år for ett skepp tillhörigt Pothurst och Pinning västerut via Bergen, Island mot Grönland. Ombord på skeppet fanns dels Columbus bror och även den navigator som sedemera seglade med Columbus. Där fanns en svensk adelsman som för Vadstena klosters räkning följde med för att säkra en annal från klostret i Mellanbygden nära de heta källorna. Klostret som i början av 1400-talet hade övergått till att bli Birgittinerkloster för munkar. Bland de övriga uppräknade i samtida källor finns även en person vars namn om det hade översatts till nordiskt språk från spanska skulle kunna varit Columbus själv. Det personen under alla förhållanden har gemensamt med Columbus är att ett flertal länder gör anspråk på honom som ‘sin’ medborgare.

Pothurst och Pinning seglade då som tidigare under den danske kungens flagg. Några år tidigare hade de som så ofta förr besökt Grönland. Speciellt en hamn söder om Österbygden. Där hade det enligt samtida dokument då fortfarande funnits skepp som mot danske kungens uttryckliga förbud handlade skinn, valrossbetar och torkad cod (torskfisk). Det finns inget i de handlingarna som säger att hela Österbygden fortfarande var bebodd i början på 1480-talet.

Om man ser i Annalen nämnd ovan samt i andra dokument tycks de flesta flyttat från området under mitten av 1430-talet. Samtidigt med det fiskekrig och röveri som enligt Kung Erik av Sverige, Norge och Danmark påtalat i sitt brev daterat 1431 som finns att läsa på Diplomatarium Norvegicums sidor bind 20 nr 794. Där står bl.a. :
Summa Summarum aff begge Register, 217348. Nobbel,”

En för sin tid oerhört stor summa som Kung Erik krävde engelsmännen på. Ungefär samtidigt, dvs några få år senare 1435 finns i ett annat dokument uppgift om att grönlänningar ‘räddades’ över till fastlandet…. Orsaken till att jag inte ger denna och ett antal andra källor jag hittat, står att finna i mitt manuskript om Grönlänningarna som ännu inte är publicerat. Ett tips dock. Den som är intresserad bör leta i svenska avhandlingar från slutet av 1700-talet för att söka vidare via de referenser som ges där. Dokumenten från 1400-talet finns, eller fanns åtminstone så sent som för fem år sedan tillgängliga för läsning delvis via nätet alternativt kontakter.

När Pothursts och Pinnings skepp gjort en av sina landstigningar var de på väg till centrala Österbygden. Där råkade de ut för att möta en större grupp som i skinnbåtar jagade dem ut på öppet hav där de råkade ut för storm och fördes söderut där de landade och övervintrade. Det finns t.o.m. dålig teckning på den vinterbostad de byggde av fällda träd. Det troliga är med tanke på att de fällde ett större antal träd att de landade någonstans i Labrador. Kanske på ett av de ställen där det på en karta från mitten av 1500-talet som drottning Elizabeth I fått i gåva från Kung Erik av Sverige, deras historia förtjänar att förtäljas men inte här, och som återfanns i hennes arkiv av en engelsk historiker för dryga 10 år sedan. Jag fick en digitalversion av kartan och tillåtelse att använda den i mitt manuskript.

Via Bergen fördes Annalen som satt samman med en Gula Things lagbok till Vadstena och kom senare att ägas av Linköpings biskopen. Känner man till Grönlands historia och de namn som nämns i samband med mer kända diplom i Diplomatarium Norwegicum respektive danska och svenska diplomatarier, så får Annalen sin egen betydelse. Gör man det inte, kan man missa mycket.

Troligen 1480, kanske redan på hösten året innan nåddes Nordens katolska biskopar av uppgifterna om förödelsen på Grönland. 15 juni 1481 ledde detta till att påven skrev ett särskilt brev för ” Provision Prædikebroderen Jakob Blaa” där denne avkrävdes att resa till Grönland och ersätta den döde Grönlandsbiskopen Andreas, om Andreas någonsin kom fram till Grönland står dock skrivet i stjärnorna. Jakob Blaa fick med sig brev till Kung Hans och brev till menigheten på Grönland.

Det är knappast troligt att Jakob Blaa skulle till annat än den koloni som på den tiden fortfarande fanns längs nordamerikanska östkusten, diakonatet kallat Korsnes från det att Leif Eriksson fann området som minst fram till 1364 då Ivar Bardson efter resa till de församlingar som fanns under den Grönländske biskopen erlade tiondet bl.a. för församling med samma namn. Källa för påvens brev av 1481 Rom Vatikanen, är Reg. Later. 805 (Sixt. IV, ao 9-10, lib. I) fol. 17.

Om Jakob Blaa själv kom till Grönland råder det delade meningar om i samtida dokument. Han fanns kvar i Rom 1483. Men det var inte sista gången som Vatikanen och Grönland-Vinland hade kontakt. Mer om det senare. Dock finns brevet från 1481 kvar som en påminnelse om att Grönlands och de nordiska grönlänningarnas historia ännu inte är fullt utredd och presenterad.

Det intressanta är att det utöver den karta från 1500-talet jag nämnt ovan även finns en Mappa Mundi av Hanns Rüst i the Morgan Library and Museum collection som vid närmare kontroll visar sig ha en uppgift som skulle kunna tolkas som kännedom om Vinland/nordisk koloni i väst. Uppgiften kan diskuteras men finns där och tillsvidare får djupare analys av kartan anstå till någon som har tid och kunskaper nog för att ägna åt den.
© Johansson Inger E, Göteborg 3 januari 2011

Advertisements

En kommentar till Grönland – Ett brev betyder så mycket

  1. […] Zoologi: ryggradslösa djur (evertebrater) Bokrecensioner Historia. 3 […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s