Vilka var Tacitus suioner?

Något som ofta brukar påstås, speciellt av de som än idag hävdar Uppsalaskolans rätt till att Uppland, som till större delen utgjordes av öar långt in i vikingatiden (tänk på landhöjningen som är en retarderad rörelse och där land norröver än idag reser sig snabbare än land i söder) är att Suioner skulle avse boende i Svitjod/Svitiod som enligt de isländska sagorna låg runt och norr Mälaren. Det begrepp jag här hänvisar till tittade jag närmare på redan när jag skrev min D-uppsats i Historia.

Utdrag från som till stora delar bygger på källmaterial jag tog fram när jag skrev uppsatsen. Själva logiska analysdelen fanns med redan när jag hade uppsatsen uppe 1995:

Analys av ett fåtal av Tacitus uppgifter om suionerna

Tacitus lämnar många konkreta uppgifter om suionerna: ”Suionum hinc ´civitates, ipso in Oceano, practer viros armaque classibus valent….quia subitas hostium incursus prohibet Oceanus.”[i]Trans Suionas aliud mare, pigrum ac prope immotum, quo cingi claudique terrarum orbem hinc fides, quod extremus…. tantum natura, ergo iam dextro Suebici maris litore Auesiorum gentes adluuntur, quibus ritus habitusque Sueborum,lingua Britannicae propior.”….”Suionibus Sithonum gentes continuantur, cetera similes uno differunt, quod femina dominatur: in tantum non modo a libertate, sed etiam a servitute degenerant.”[ii] 

Om Tacitus är tillförlitlig, finns i texten ett antal uppgifter om dåvarande ”Sverige”:

P1.    Suionerna bodde på en ö(?) ute i havet.

P2.    Suionerna var sedan gammalt kända för att ha hög klass på sina vapen

P3.    Suionerna bodde vid Sueberhavet. På den högra kusten av samma hav bodde esterna (Austi)[iii]

P4.    Sitonerna skilde sig från Suionerna genom att Sitonerna tillämpade matriarkat.

P5.    Suioner och Sitoner bor nära varandra.

P6.    Suionerna anslöt sig i viktiga frågor till Sitonerna.

P7.    Efter Suionernas och Sitonernas område slutar Suebernas land

P1 tyder på att Tacitus beskrev Skandinavien. Tacitus ger däremot inga klara geografiska uppgifter om var suionerna bodde. Däremot lämnas uppgifter som, om de är tillförlitliga, går att analysera för att få mer kunskap om dåtidens Skandinavie:  Suionerna bodde på ena sidan Sueberhavet och att Esterna bodde på andra sidan samma hav. P1 och P3 medför därför att vi  vet något konkret om Suionerna:

P1.    Suionerna bodde ute i havet. (på en ö, en halvö eller fast land?)

P3.    Suionen bodde vid Sueberhavet. På den högra kusten av samma hav bodde esterna (Austi).

S1     Suionerna bodde på andra sidan Sueberhavet(Östersjön) i förhållande till esterna.

För att P1 och P3 samtidigt skall kunna vara sanna, måste Suionerna bott på Östersjöns västra kust. Med andra ord, om Tacitus är tillförlitlig, så bodde Suionerna någonstans längs Östersjökusten från Skåne i söder och upp till mellersta Sverige. P4 tyder på att Suioner och Sitoner är två folkgrupper. 

P5.    Suioner och Sitoner bor nära varandra.

P6.    Suionerna anslöt sig i viktiga frågor till Sitonerna.

S2     Suioner och Sitoner tillhörde åtminstone inte samma folkgrupp.

Om P5 är sann, ger Germania skäl att anta att sitonerna bodde bortom suionerna. Om P6 är sann, går det inte att utesluta, att Skandinavien(= suioner och sitoner) under Tacitus tid hade ett  försvarsförbund. P5 och P6 bekräftar, förutsatt att Tacitus uppgifter är sanna, att suioner och sitoner inte tillhör samma folkgrupp.  Under förutsättning att Sitonerna går att knyta till Mälardalen runt år 0, så bodde Suionerna på Tacitus tid någonstans från Skåne upp till och med Södermanland. Var sitonerna var bosatta runt Mälaren är därmed inte klarlagt. Tacitus uppgifter får, om de är tillförlitliga, långtgående konsekvenser för synen på Sveriges äldre historia.

Suionernas vapen

Uppgiften att suionerna var välkända för sin höga klass på vapen, implicerar att suionerna själva kunde tillverka högklassigt järn. Detta innebär att om ett område skall identifieras som Suionernas område på Tacitus tid, krävs det att området utifrån arkeologisk kunskap går att bevisa att det hade hög kvalité på järnföremål som tillverkades. lokalt. Den inhemska produktionen pekar på att kvaliten i järnet skilt sig mellan olika områden. Fosforhalten varierar starkt i fynd från olika delar av Sverige. Hög fosforhalt gör järnet mer lättarbetat t.ex. till vassa eggar/dubbelsidig slipningar m.m. Fynden från Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland, Bohuslän och Dalsland har högre fosforhalt än liknande fynd från Skåne, Mälarlandskapen och Dalarna.[iv] Om järnkvalité beaktas, så borde innevånare på Öland, Gotland, och i Östergötland, Västergötland, Bohuslän – Dalsland haft större förutsättningar att tillverka högkvalitativa vapen än vad järnåldersmänniskorna runt Mälaren hade. Detta innebär att Tacitus texter, vattennivåer i Östersjön samt järnkvalitén i olika delar av Sverige talar mot teorierna att svearna bodde runt Mälaren på Tacitus tid.

 

Suebernas land, Sueberhavet

Tacitus berättar att Suebernas område slutar efter Suionernas och Sitonernas område. Östersjön kallas för Sueberhavet. En logisk semantisk analys ger därför ytterligare uppgifter.

P7.    Efter Suionernas och Sitonernas område slutar Suebernas land

S1     Suionerna bodde i havet på andra sidan Sueberhavet(Östersjön) i förhållande till esterna.

S3     Suebernas land omfattade Suionernas och Sitonernas område

Om Tacitus är tillförlitlig, kan Suebernas land ha omfattat delar av södra och östra Skandinavien. Inom Suebernas område levde i så fall minst 2 folkgrupper: Suioner och Sitoner.


[i]         Tacitus, Germania 44

[ii]        Tacitus, Germania 45

[iii]       ” … ergo iam dextro Suebici maris litore Auesiorum gentes adluuntur…”

[iv]       Serning Inga, Prehistoric Iron Production, ur Iron and Man i Prehistoric Sweden, Stockholm 1979, sid 53

 

D-uppsats Historia: Johansson Inger E, Källorna till svenskt 800-tal i europeiskt perspektiv, en kritisk granskning av Lars Gahrns avhandling Sveariket i Källor och historieskrivning; Linköpings Universitet Institution Tema Avdelning för Historia 1995

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s