Utdrag ur Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider

Utdrag ur Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider,
Johansson Inger E,
C-uppsats Historia Linköpings Universitet 1993,
kapitel 7.0 Sammanfattning

© Johansson Inger E, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, Linköping 1993

[Kommentar 7 maj 2013
Undersökningsområdet var vattenvägarna in mot Roxen från söder Bråviken och ner till Västervik i äldre tider./IEJ]

Finns det någon tidsepok som i känt material är mindre representerat?
Det finns tecken som tyder på att en utvandring från vissa av undersökningsområdetsorter kan ha skett runt tiden för Kristi födelse och folkvandringstid. Detta framgår av att två närliggande områden tycks ha haft helt olika utveckling under tiden från Kristi födelse och fram till Vikingatidens början. Det finns förhållandevis få kända järnåldersfynd söder om linjen Källsåker i Törnfalls socken och Locknevi. Vi har även ett antal orter inom övriga Tjust där vi inte
har några gjorda fynd från yngre järnåldern. Detta innebär inte att det inte finns järnåldersfynd/ -boplatser/ -fossila åkrar. Bara att vi för närvarande inte känner till något om detta. För att kunna uttala sig om en ev. ”ödebygd” under yngre järnåldern behövs en analys av skillnaden mellan ett större antal tätorter söder och norr om denna linje avseende kända äldre skrifter, naturförhållanden, jordbruksmetoder, antalet gjorda utgrävningar m.m. En sådan undersökning kan eventuellt i framtiden ge svar på gåtan om den synbara fyndfattigdomen som tycks finnas söder om denna linje.

Kan man finna likheter mellan avstånd till vattenvägar/naturförhållanden och kända gravfält, gravfynd, fornborgar inom detta området?
Fasta fornminnena och fynd inom undersökningsområdet kommer främst från områden som legat < 1 km från vatten-väg vid den tidpunkt fornminnen och/eller fynd dateras till. Närheten till vattenlederna märks inte minst i att det stora flertalet av borgarna har sin sträckning i klar anslutning till vattenlederna.

Fynden längs de olika vattenvägarna kommer företrädesvis från områden som låg längs Oder, Weissel över Ungerska steppen mot Donaus vattenleder. Materialet tyder således både avseende lösfynd, gravsätt och byggnationer på att det förekommit täta kontakter med Europa även före Folkvandringstid. Undersökningsområdet tycks även tidigt ha haft kontakt med Svarta Havsområdet och Grekland. Det är intressant att notera att flera föremål kommer från de områden där några av våra ovanligaste växter har sitt normala hemlandskap. Denna iaktagelse har diskuterats med Alpo Sörman*, som under många år arbetat på Naturvårdsenheten i Östergötland. Han omtalade att två av växterna kan ha kommit med som ogräs vid övergång till nya sädeslag.

Fynden visar även att kontakterna med centraleuropa som startade under bronsåldern fortsatte under senare tidsperioder. Mycket talar för att kommunikationsnät i någon form då kan ha varit tämligen väl utarbetade. Materialet tyder på att kontakterna ökat i västlig riktning först i samband med Romarrikets delning. Tendenserna för denna förändring är tämligen stark, men materialets storlek är inte tillräckligt stort för att säkerhet fullständigt skall kunna uppnås.

De ogräs som ofta följt med säd och som växer på samma vattennivå över havet och platser där de under den tiden vanligaste vattenvägarna in mot Roxen mötte Östersjön har en mycket markant spridning i Östra Europa:
Goternas vandringar

Jämför dem med Ostrogoternas rörelser:
Klibblim och vejde

* Klibblim och vejde, ogräsen som Alpo Sörman, Naturvårdsenheten i Östergötland diskuterade med mig finns omnämnda var de i originalform växer och var de egentligen hör hemma i den stora genomgång som Länstyrelsen i Östergötland presenterade i Länstyrelsen i Östergötlands län, Natur Kultur Miljöer i Östergötland, Linköping 1986 , Naturvårdsplan och kulturminnesprogram, Linköping 1986

Annonser

5 Responses to Utdrag ur Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider

  1. […] Historia Linköping 1993. Klibblim och Vejde i sin ursprungliga naturliga form bevisade det lätt. Utdrag ur vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, Norah4History 7 maj 2013 (kartorna ritade utifrån överskottsmaterial och avstämda mot känd växtlighet från före […]

    Gilla

  2. tomasblblom skriver:

    Tack för dina belysande inlägg Inger! Jag sitter på en veritabel skattkarta(Jean de Rogiers Birka-chiffer) där det mer och mer uppenbarar sig en historisk kontext som ligger hundratals år bakåt i tiden före ”Ansgar”. Om det nu är på det sättet att jag har lokaliserat huvudplatsen för Bråvallaslaget ca 750, så indikerar detta att området mellan Ravnäs och Skenäs var starkt befäst redan då.
    Då är det inte alls märkligt att jag hittar både spår efter akvedukter och actusmått, tillsammans med ”o-romersk” koncentrisk planering. Den skiss som jag jobbar med ser i korthet ut såhär: (Jag ger mig inte in i definitionerna av Ostro/Visi utan tar mig friheten att kalla dessa den Gotiska kulturen).

    När det romerska riket kollapsar, expanderar det gotiska inflytandet över den kontinentala bärnstensvägen. I en möjlig allians med näraliggande kulturer skapar man strategiska befästningar för att skydda transportvägen och möjliggöra ytterligare expansion. Bråviken är ett av dessa ställen. Kanske den största/viktigaste anläggningen och att Bjärkusa under 400-talet, mer är en gigantisk armé/flottbas än handelsstation.

    Gåtan Atilla har jag inte lyckats knäcka helt. Demoniserad i centraleuropeiska beskrivningar och i nordiska sagor framställd som Atle, en ärbar och handlingskraftig man. I allians med Goterna, men senare i konflikt med Theoderik.(en tanke är att Theoderik mer övergick till att skydda sina europeiska besittningar, ingick förbund med Öst-Rom och på så sätt slog en kil i den norra alliansen). Atilla erövrar eller får Bjärkusa i förläning (Den tidens pensionsfond ha ha) efter förlusten, och Theoderiks död på de Katalanska fälten. Min tes är att Atilla inte var i konflikt med den ”Gotiska kulturen”. Han var sannolikt, mer eller mindre, en del av den från början. Hans konflikt var möjligen helt personlig och gällde ”Tjodrik”.

    Efter Atillas död och tillbakagången för det nordliga gotiska kulturväldet, övertar de expanderande kustkulturerna makten över Bjärkusa. Daner och Vender kontrollerar Östersjön. Att Danerna hävdar ägarskap till Bjärkusa beror på Atillas allians(?) med dem under konflikten med Theoderik.

    Denna balans rubbas när Hildetand börjar pungslå sina undersåtar för att finansiera sina krig. I sagan heter Bråvallas segrare Sigurd Ring. Jag har valt att kalla ”Rings” allians för ”Två-Kronors-Alliansen,TKA”. Bråvallaslaget var enligt min mening inte ett slag utan ett bakhåll. TKA uppviglar en bondearmé som övertar Bjärkusa. Bjärkusa är så viktigt för Hildetand att han uppbådar en stor flotta för att ”enkelt” återta anläggningen. När Hildetands flotta stiger i land, för att nå Bjärkusa bakom ”Brå Vallar” möter han inte bara bondearmén. Han och hans styrka blir massakrerad av den allians som inte varit känd innan den visar sig i bakhåll. Det är Bergsmän/Svedjebönder/”Svear”,Östgötar, (”Schöttar” som beskriver kulturen med jordbruk/boskapskötsel på fast plats, Västgötar och Norrmän. Benämningen Got har alltså övergått i en ny betydelse. Svin är också en intressant definition då den anger storleken på arealer i de ”svenska” områdena)

    Året är ca 750 eKr. Vender och Daner förpassas från det som är Birka. Samma tid öppnas en ny ”filial” i Mälaren. Ett ”ICA-jouren” när man inte längre har möjlighet att driva stormarknaden. Att Björkö kan öppnas på det sättet beror på att Mälaren inte var kontrollerad av TKA. Uppland hade under denna tid traditionell Vendisk överhöghet. TKA’s territoriella kontroll sträckte sig under denna tid upp till centrala delen av Stockholms skärgård. Gränsen gick sannolikt vid de holmar som numera tituleras Sveriges/Danmarks holme. Därefter var Norra skärgårdsterritoriet och landet mot Enköping Danskt/Vendiskt.

    Under Segersäll under 970-talet erövras holmarna från Östersjön till Mälaren. Låset gör att Mälar-Birka dör omgående.
    Sannolikt är det i samband med dessa händelser som ”Slaget vid Fyris” står. Det slaget handlar om TKA’s överhöghet över Uppland. Det moderna Sveriges tillkomst börjar alltså ca 750 med Bråvallaslaget och fortsätter drygt 200 år senare när TKA tar kontrollen över Mälarens inlopp.

    Den tredje kronan i Sveriges vapen handlar alltså om Uppland.
    Olof Schöttkonung etablerade förmodligen Sigtuna och Bröt-Anund Västra- Kungs- och Östra Aros omkring 1050 samtidigt som Birka förstördes av Venderna.

    Spåren av det Vendiska riket utplånas slutligen på 1600-talet då Östra Aros, som låg vid Östanbro och Sagåns mynning till Mälaren, ”flyttas” till en östligare å som döps till Fyrisån.
    Syftet med detta är att utplåna alla eventuella framtida territoriella anspråk på det Vendiska riket från Danskar/Vender.
    Och att tillsammans med förflyttningen av Birka skapa storhet till huvudstaden i den stormakt som erövrat Östersjön.

    Detta från en lekman med intresse. Vill gärna ha feedback.
    Din forskning stämmer bra med det som jag hittills fått fram och kan ge ytterligare information och data till min affärsidé under kommande år .Vill du bli delägare i projektet Bärnstenshamnen så kostar det inget. Hör av dig till mig på tomas.bl.blom@live.se

    Gilla

    • norah4you skriver:

      Riktigt så enkelt är det inte. mycket mer komplicerat. Vad gäller Venderna fanns deras kärnområde i delar av Baltikum. Märkligt nog finns detta noterat på kartor fram till 1600-talets slut.

      Gilla

      • tomasblblom skriver:

        De källor jag studerat, framförallt finska, nämner Venderna som närvarande längs i princip hela Södra/östra Östersjökusten. Samtidigt skapas territorieanspråken i allmänhet inte genom erövringar utan genom släktband/avtal. Så visst är det komplicerat och svårgenomträngligt. Speciellt för mig som ”lekman” som jobbar utifrån specifika fynd och ska försöka återkoppla dem. Jag hoppas kunna få till undersökningar runt Bjärkusa för att ge ett faktiskt underlag till de funderingar jag har runt denna plats. Återigen: De bidrag i forskningen som du skrivit är mycket lärorika och har gett mig många nya uppslag på vilket sätt Bjärkusa ska undersökas. Tack!

        Gilla

  3. […] För mer information om samband vänligen läs Utdrag ur C-uppsats Sammanfattning och slutsats […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s