Vad är landhöjning, kära arkeologer?

Börjar mer och mer bli orolig för att svenska studenter och de som läst vidare saknar de baskunskaper som en gång i tiden var det viktigaste av allt att ha med sig. Inlandsisen drog sig tillbaka i princip från söder norrut. Landhöjning började så fort isen smält över viss punkt. Detta innebär att land som tidigare kom över vattenytan, inte längre tyngdes ner av inlandsis och glaciärer, också började höja sig tidigare (Se: Archimes princip

Inlandsisen låg länge ”stilla” (dvs smälte på sommaren på yta och i söderläge men frös vintertid i stort sett på samma platser) längs en linje som sträckte sig från öppet vatten västerut från nuvarande Skövde via Nyköping över till Baltikum och bort till nuvarande Moskva. När inlandsisen åter började dra sig tillbaka mer konstant innebar detta att landet började tippa. Tippningen beror på att landhöjning är en retarderad rörelse som när den börjar går snabbare än när det gått lång tid. Vi ser detta än idag i Sverige om vi specialstuderar landhöjningskurvorna för olika punkter/platser i Sverige.

Detta betydde för Upplands del att Uppland fram till tämligen modern tid, långt efter vad en del arkeologer brukar vara medvetna om, bestod av en stor skärgård, i princip var en stor övärld. Samtidigt var det så att det norrifrån och från nordöst gick stora vikar in i det Uppland som reste sig över havsytan. Finns faktiskt en sen karta (sen och sen för er är det troligen okänt att det finns en karta som t.o.m. funnits på skrivblocks framsida där det står att den är kopierad från äldre karta för drygt 300 år sedan. Det intressanta är att kartans ‘havsnivå’-linjer stämmer exakt överens med det som var på 6-700 talet. Hur jag vet? I samband med att jag skrev min C-uppsats Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider Linköping 1993, så skrev jag ett dataprogram, systemprogrammerare från början 1971, och räknade ut vattennivåerna inte bara längs Östergötlands Östersjökust utan i princip runt hela jordklotet! Utöver det så specialstuderade jag från Kalmar hela vägen upp och ner i Finland till Åbo.

Nåväl för att göra en lång historia kort – det Ni nu hittat är vad som krävdes (och till råga på allt på exakt plats där det skulle behövts) en vattenpallisad som skyddar området runt Gamla Uppsala. När? från det att avsnörpta järnåldersjöar norr Gamla Uppsala började dränka området med vatten samtidigt som vattenled österut tillsammans gjorde att det hade varit tvunget att sitta med vatten upp till knäna om någon till äventyrs suttit på trappsteg till ett ev. tempel.

Stort fornfynd i Gamla Uppsala, SvD 17 oktober 2013
Pelarvägen i Uppsala är ett mysterium, DN 17 oktober 2013 Mysterium? Icke sa Nicke. Kan man geologi och landhöjning, så är det allt annat än ett mysterium! OCH det är INTE Tidernas största svenska fornfynd. Långt därifrån – avsevärt kortare om än liknande det i Götavirke!!!!! Sluta upp med drömmarna och gör en källkritisk analys utifrån SAMTLIGA kända fornfynd i Sverige. Vi har minst ett till som kommer emellan så Uppsala är först på TREDJE PLATS!
Stort fornfynd i Gamla Uppsala, Expressen 17 oktober 2013
Monumentala fynd i Gamla Uppsala, Uppsala Nya Tidning 17 oktober 2013

Observera:
* Detta innebär ingalunda att det är Sveriges längsta liknande anläggning! Glöm för all del inte bort att någon kilometer är betydligt kortare sträcka än Götavirkes 3,5 km! För mer kunskap om senare utgrävningar längs Götavirke i form av förundersökning innan dragning av fiberkablar se Rapport 2010:10
Arkeologisk förundersökning…..RAÄ 100, 231 m fl….Söderköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors 2010

* Detta innebär ingalunda att isländska sagornas Svitjod och Uppsalaforskares Svear hörde hemma i Uppland. Om man läser i icke nordiska språk, icke engelska eller medeltida europeiska språks berättelser från geografer som redan kort efter den datering som pålverket fått reste i det vi idag kallar Sverige, så finns det ett antal arabiska geografer som berättar om området längs svenska östersjökusten ända upp till den plats vi idag kallar Gävle, finns faktiskt nordlig breddgrad angiven (!)
Skall man leta efter en centralort så bör man leta söder om Mälaren. Att geografernas berättelser om världen inte finns översatta till svenska eller engelska förhindrar inte att delar av dem blev översatta på 1700-talet till franska samt andra på 1800-talet till tyska. Men det är en helt annan och icke arkeologisk fråga. Finns betydligt mer skrivet och bevarat från år 50 och framåt. År 50? Då var det en grek som slängdes ut och flydde norröver, tog sig över till det vi kallar Skandinavien. Återvände till sin hemstad Aten. Mer än 50 av hans tal finns bevarade. Inte heller översatta till svenska eller engelska…..

Annonser

5 Responses to Vad är landhöjning, kära arkeologer?

  1. tomasblblom skriver:

    Desperation över vad som komma skall kanske? 🙂 ”Bjärkusavirke” är bra mycket längre än ”Götavirke” och skyddade ett inlands kanalsystem på över 10 km.
    Vattenspärr är en god hypotes. Hade det varit en landpalissad skulle man hittat spår efter förtätning, t ex timmermärlor, som hittats i ”Bjärkusavirke”.

    Gilla

    • norah4you skriver:

      Det du kallar ”Bjärkusavirke” är inte en vedertagen beteckning, vilket du säkert vet. Ändå finns det en form av virke där. Mig veterligt är det inte oavbrutet utan fyra till fem olika långa sträckningar med avbrott emellan så 10 km är lite väl tilltaget. Men ändå var det inte det du kallar Bjärkusavirke jag hade i tankarna. Där krävs det en hel del arkeologiska undersökningar för att fastställa ev. längd.

      Vad annat än vattenspärr kan ha funnits skäl att cirka 20 år efter att landet i området tippat anlägga en träpallisad vid dåvarande vattenlinjen ge och ta cirka 80 cm upp/ner över havet. Tippade = reste sig snabbare i norr där stora ”havs”-vikar skars av och blev till bronsålderssjöar som något före vår tideräkning p.g.a. varierad landhöjningshastighet antingen runnit ut, bildat vattenarmar runt öar (högre punkter i naturen oavsett om dessa varit eller inte varit föremål för bosättning/verksamhet) eller som i en större då bildad järnålderssjö, kollade kända geologiska undersökningar för att få slamavlagringsuppgifter, någon gång runt 380 e.Kr bör ha svämmat över för att försvinna i form av sjö till vattensjuk mark. Denna tidigare vattensjuka mark går att bekräfta dels genom Länstyrelsen i Upplands undersökningar på 1980-talet av floran i området samt naturgeografiska förhållanden, dels genom de geologiska prover som togs bl.a. av Viak AB under sommar då jag själv var inne och jobbade bl.a. på Viaks geotekniska avdelning i Linköping. När? I slutet av 1960-talet.

      Gilla

      • tomasblblom skriver:

        Helt korrekt. Brå Vallar är nog en mer korrekt term. Där man i delar har använt naturen som hinder. De undersökningar jag hittills gjort pekar på att man lagt försvarslinjen längs branter, gjort vattenhinder och rest palissadverk. På de lägre, mindre branta höjderna finns idag ofta täta slånhäckar, som jag tror kan ha odlats där med just den avsikten att försvåra passage. (jag har sannolikt också funnit det område där ”de 20 konungarna ligger” efter slaget vid Brå Vallar och som jag inte betraktar som myt. Även ett område där i närheten som jag misstänker kan innehålla massgravar)

        Kanalsystemet är heller inte verifierat, men om de rektangulära stora strukturer jag funnit runt Bjärkusaån är kanalbassänger(det kan rimligen inte vara något annat) så är resten ren logik: Varifrån kom vattnet som fyllde bassängerna och hur långa måste dessa kanaler vara? 10 km minimum, men kan röra sig om över 15. Och för att kanalerna ska ha kunnat uppfylla ett transportsyfte, måste de ha anlagts när kustlinjen låg vid nuvarande 5-9 meters-linjen.
        Sammantaget kan man konstatera att försvarsanläggningarna och andra anläggningar runt och på Vikbolandet, oavsett de overifierade anläggningar jag funnit, är ”gigantiska” i förhållande till resterna efter den vattenspärr som påträffats utanför Uppsala. I linje med din tes om tidiga ”centralorter”.

        Gilla

      • norah4you skriver:

        När det gäller var vattnet som du kallar kanaler kom ifrån finns det två saker du och de flesta andra troligen inte känner till. Delar av den sträckan var under slutet av bronsåldern ett utflöde av vatten österifrån. På annan del av sträckan vet jag om att en bonde vid något tillfälle hittade en icke förväntad bryggrest någon meter ner i jorden när han grävde med maskin för att bredda befintlig bäck…..

        Gilla

  2. […] Ny artikel i Norah4History: Vad är landhöjning, kära arkeologer, Norah4history 17 oktober 2013 […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s