Sveriges okända rysk-ukrainska historia

Förord
© Johansson Inger E, Göteborg 29 augusti 2014

Det är mycket som gått förlorat genom tiderna när det gäller Sveriges äldre historia. Till stor del troligen beroende på slottsbranden när Gamla slottet Tre Kronor brann 1697. Många handskrifter och kopieböcker gick förlorade redan i elden. Ännu värre är att stor del av de som räddades undan elden försvann vid transport över vatten samt genom extremt dåligt valda ställen där handskrifter på pergament förvisso klarade sig något bättre än äldsta pappersoriginalen. Men det finns även andra skäl, kanske politiska vad vet vi om 15-1700 talets Sveriges Riksråds beslut om vad som skulle berättas av de handlingar som redan då var i dåligt skick samt torde ha försvunnit långt innan slottsbranden.

Det finns ett antal personer här inte nämnda vid namn utan vad de har haft eller har för position inom akademiska världens lingvister, historiker, arkeologer m.m. Speciellt vill jag tacka fyra personer.
En medlem i franska akademin jag lärde känna via science. Han sände mig med snailmail såväl egna böcker som kopior på akademiska uppsatser i historia han själv skrivit.
En annan fransman för världen känd som en av de främsta inom ett till vetenskapsteoretiskt tänkande angränsande område. Också han sände mig under flera år snailmail med historiskt material om Sveriges äldre historia.
En tredje person numera bortgången introducerade mig i Richard III sällskap och skickade mig allt jag kunde vara intresserad av som han själv hittade vid sin forskning om Rosornas Krig i Henry XIII – Elizabeth I:s arkiv.

Den jag står i störst tacksamhets skuld till är en Irakiskfödd svensk medborgare ursprungligen en av Europas bästa arkeologer sedan mer än 20 år bosatt i Sverige. Han lärde sig aldrig tala svenska tillräckligt väl för att duga på svenska universitet trots mycket bra engelska efter flerårig verksamhet i England innan han flyttade tillbaka till Irak. Genom honom och hans kontakter har jag fått tillgång till alternativt fått reda på var jag kunde få tillgång till äldre handskrifter på grekiska, arabiska och latin som sällan funnits ens refererade i svenska historikers arbeten efter 1786 (aldrig förstått varför just då) och i akademiska översättningar sällan funnits översatta annat än möjligen till franska eller tyska undantag är en engelsk översättning gjord av farfar till en av de Gröna i Tyskland som översatt ryska handskrifter till engelska. Men som sagt denne Irak-svensk hjälpte mig mellan 1992-96 att få tag på översättningar till språk jag kunde läsa.

Utan dessa personers hjälp, hade jag aldrig klarat av att skriva min D-uppsats i Historia (motsvarar Masternivå).

Sveriges okända rysk-ukrainska historia

I Sverige har under senaste två århundradena den ryska Nestorskrönikans berättelser om hur Ryssland bildades samt uppgifter som getts om Rurik varit under starkt ifrågasättande. Vilket i högsta grad är märkligt eftersom det för ovanlighetens skull finns en i Sverige mycket välkänd samtida(!) skrift som berättar samma historia före, under och efter de första skälvande åren av det ryska väldet fram till 865/67 när Rimbert skrev Ansgars Vitan

Rurik som person finns inte omnämnd men samtliga händelser år 861 som ledde fram till bildandet av Ryssland finns bekräftade i Rimberts Vita Ansgari kapitel 32 ff(skriven på 860-talets mitt). Men skapandet av Kievriket i söder av Rurik och hans ättlingar är ingalunda den äldsta ‘svenska’ inblandningen i den nu så oroliga Ukrainska regionen. Inte det sista heller.

Först ut var Ostrogoterna. Först och först? Det finns de historiker och arkeologer som tycker sig se kontakterna runt Ukraina under Folkvandringstiden som en återkontakt uppe från ön i norra Oceanen till plats Goterna enligt vissa lingvister, historiker och arkeologer kan ha haft som sina anfäders ursprungsland. Själv är jag inte beredd att gå längre tillbaka än till Folkvandringstidens ”Svenska” Goter som bevisligen från Nyköping i Sörmland ner till Bråviken och Slätbaken i Östergötland hela vägen ner till Gamleby i Småland hade mycket nära kontakt då mest via Ungerska stäppen-Donau-Svarta Havet. Ett av de intressantare bevisen går att följa genom de mycket lokala fynden (arkeologiska undersökningar) av ogräs i ursprungsform. Två ogräs utmärker sig: Klibblim och vejde. Nedan kan ni jämföra en schematisk karta över deras ursprungsområde runt Svarta Havet från Ukraina till Grekland med Ostrogoternas vandringar.

Ukrainas senaste 1000 år

Om vi går fram till Olof Skötkonungs tid, så finns det gott om källor speciellt arabiska och grekiska skrivna av arabiska kartografer samt greker främst kyrkomän utöver att vi har ett par bysantinska kejsar- och kejsardotter böcker som ger uppgifter om området vi idag kallar Ukraina. Olof Skötkonungsdotter Ingegerd född cirka år 1000, död 1050, var först förlovad med norske kungen Olav Haraldsson. Inte bara enligt Isländska sagorna vilket även många historiker tror utan också i ett stort antal östliga källor för att Olav Haraldsson skickade sin son att uppfostras av Ingegerd och Jaroslav. Ingegerd, först kallad Irina i Ryssland senare efter makens död kallad Anna när hon gick i kloster, var storfurstinna av Kiev. Fram till mitten av 1100-talet finns det såväl västliga som östliga källor som berättar att man i Kiev och ner till Krim hade ett stort antal Ruser som utöver Rusiska (slaviska ryska äldre språket) talade rusisk-gotiska språket.

Rusisk-gotiska, samma som användes redan i Wulfilas gotiska Bibel skrevs redan på 340-talet. Wulfilas Bibel finns nu i Uppsala. Rusiska Kievriket fanns fram till 1371, men ryssar som flyttat in från 890-talet och framåt bodde kvar även när det som nu kallas Ukraina bildades.

Under resans gång har Kiev legat under hebreiska Khazarriket och Muslimska Ottomanska/Osmanska väldet.

Ukraina kom under Litauisk kontroll, Litauiska storfurstendömet, som sedan blev Polsk-Litauiska samfundet fram till Polens delning 1772. Under alla de år som gått sedan år 1000, så är det endast under senaste århundradet som Krim räknats som och officiellt godkänts som del av Ukraina! Under alla dessa år har ryssar och ryssättlingar bott i hela det som nu kallas Ukraina sida vid sida med muslimer som flyttat dit före Osmanska Rikets erövringar långt in i Europa; sida vid sida med mosaisktroende ättlingar till Khazarerna (se Khazarriket) och sida vid sida under relativt lugna förhållanden även med Tartarerna på Krim. Relativt lugna förhållanden? Allt är relativt men när Tartarerna tog ställning för tyska Nazisterna under Andra Världskriget, så skapades en av de senaste viktiga bitarna i den Gordiska knut som Ukrainakrisen är.

Källor:
Ibn Miskawaih,The Eclipse of the Abbasid Caliphate, Oxford 1921.
Ipaty Annals
Kejsar Konstantin of Bysans, Dee Cermoniis
Khazarian Hebrew Documents of the tenth Century, edit Golb Norman and Pritsak Omeljan, London 1982
Lavrenty Annals
Liutprand of Cremona, Antapodosis,transl. FA Wright, London 1930
Nestorskrönikan se även Vem var Nestor, Norah4history sida
Novgorodkrönikan
Nikonian Chronicle, vol 1 from the beginning to 1132, ed. Princeton 1984
Radziwill Chronicles
Rimbert, Vita Ansgari
Sharaf Al-Zaman Tahir, Marvazi on China, the Turks and India. transl V Minorsky, London 1942
Walesiska protokollet
med flera. Finns cirka 75 med händelser samtida källor som jag själv har haft förmånen att läsa och analysera källkritiskt.

Annons