Isleif – biskop av Island ev. även av Grönland

Utdrag ur:
Grönland och Grönlänningarna kapitel 1
© Johansson Inger E Göteborg 1995-2008

Adam av Bremen berättar i fjärde bokens inledning B att ärkebiskop Adalbert i Bremen uppsöktes av ”stora mängder människor från alla delar av världen. Den längsta vägen blad dessa hade tillryggalagts av islänningar och gränländare och sändebud från götarna och Orkneyöarna, vilka bad att han skulle sända missionärer till dem. Detta gjorde han också omedelbart. Han vigde nämligen många biskopar för Danmark, Sverige och Norge och öarna i havet….” I fjärdebokens inledning F (Skl 94 och 95) räknar Adam upp ett antal av dessa biskopar bland dem Isleif: ”Isleif sände han till ön Island.”

ISLEIF

Isleif är mest känd här i Sverige för att han blev den förste biskopen på Island. Men det finns mer att berätta om honom. Isleif föddes på gården Skalholt 1006 som son till Gissur Hvite.

Skalholt låg nära en av flera floder som fått namnet Hvítá. Vilket betyder den vita floden. Skalholt ligger på sydvästra Island inte långt från Thingvallavatn. Fadern sände Isleif att studera till präst vid klostret Herford i Tyskland. Det är det troligt att Isleif genom sin far eller andra som besökte gården hade kännedom om Grönland. Kanske han även träffat Eírík den Rödes son Leif som sex år före Isleif föddes ‘upptäckte’ Amerika. Därmed skulle denna kunskap ha kunnat förmedlas via Isleif till munkarna i Herford redan när Isleif var där på 1020-talet.

Uppgifterna om Leif Eriksson bör man nog ta med en nypa salt. Det finns inte mycket utöver Kristnisagan och Snorres Kungssagor som ger Leif äran till upptäckten av Amerika. Sagorna är skrivna mer än 150 år efter händelsen tidigast runt 1200. I Landnámabók skriven av Ari Thorgilsson, död 1148, sägs det att Vinland det goda upptäcktes av den isländske handelsmannen Thorfinn Karlsefni som var gift med Gudrid. Gudrid var änka efter en av Erik den rödes söner. Ari sägs ha fått uppgiften av en äldre släkting. Dessa uppgifterna går inte att verifiera från någon annan källa än Landnámabók. Dock är de lokalt nedtecknade på Island relaterande till en islänning och tidsmässigt, 1100-talets första hälft.

Isleif kom hem till Island som präst i slutet av 1020-talet. Fädernesgården Skalholt blev prästgård. Han var verksam och framgångsrik så när det kom en förfrågan från ärkebiskopen i Hamburg-Bremen om en lämplig kandidat till den tilltänkta biskopsstolen som reste Isleif åter till Tyskland. I sitt sällskap hade han måhända de omnämnda grönlänningarna. Det var vanligt på den tiden så att grönlänningar och islänningar ofta tog sig över Atlanten via Bergen. Isleif vet vi besökte ett möte med nordiska präster i Oslo. Någon prästrepresentant från Grönland finns inte omnämnd från detta tillfälle. Det innebär inte att det kan uteslutas att grönländska män/präster kan varit närvarande. När Isleif kom åter från prästutbildningen for han hem till Skalholt byggde han där upp Islands första biskopssäte.

Adam berättar i fjärdebokens 36 kapitel att Adalbert ”På deras begäran vigdes en mycket from man vid namn Isleif till biskop. Han skickades från det omtalade landet till ärkebiskopen, och denne behöll honom hos sig ganska länge [han kom dit 1052] och under stora hedersbetygelser. Han fick under denna tid lära sig hur han på ett förnuftigt sätt skulle kunna undervisa folk som först nyligen omvänts till Kristus. Genom hans förmedling sände ärkebiskopen en personlig skrivelse till Islands och Grönlands befolkning….”.
Det antas ibland att Isleif även var biskop över Grönland. Någon annan samtida eller relativt samtida källa för detta har jag inte hittat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s