SPRÅKLIGA LEDTRÅDAR TILL DET FÖRGÅNGNA

Utdrag ur Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, C-uppsats Historia Linköpings Universitet 1993
© Johansson Inger E, Linköping 1993

Ortsnamn kan ge ledtrådar till hur en plats har sett ut, brukats och använts till för länge sedan. De vanligaste förekommande ledtrådarna är -ö, -holm, -sund, vik m.m. Dessa slutled förekommer ofta i det nuvarande svenska in-landet. Dessa orterna har en gång legat vid vatten ofta vid havsvikar.

Om äldre tiders järnproduktion påminner Er-, Malm. Språkhistoriskt kan vi här jämföra med det latinska begreppet aes, aeris för järn. Jämför även med tyskans erz och engelskans ore. I den äldre engelskan finns mealm som betyder malm. Det gotiska begreppet var Malma. Andra ord som enligt Karin Calissendorff påminner om järnhanteringen är Röd, ryd, rud, red. Den traditionella tolkningen av röd/ryd är att ordledet kommit av begreppet rödja(röja). Personligen ansluter jag mig helt till hennes tolkning bl.a. beroende på det jag av egen erfarenhet vet avseende skillnader i begreppet riva/ raka/ röja mellan norra Bohuslän och Östergötland. Men det som övertygat ännu mer är samstämmigheten i var de nu kända tidiga järnproduktionerna av sjömalm skett och var ryd/röd namnleden finns. Calissendorff anser att dessa namnled tyder på att sjömalm bearbetats på orten. Jämför orden med engelskans red, finskans rauta och lappskans ruovvde. Sjömalmen ofta är rödfärgad. Det är alltså färgen på järnet som lett till ortnamnet. Bara i Småland finns det totalt 50 pastorat med namn som slutar på -ryd.187

Om en förkristen tid påminner oss gudanamn och -vi. Vi-namn är speciellt vanliga vid gamla offerplatser. I denna uppsatsen berörs inte äldre källor som talar om missionärer till Norden före Ansgar, inte heller andra källor, t.ex Beda, som talar om att påvliga sändebud i olika delar av Europa både träffat folk här uppifrån Norden och omvänt en del av dessa. Denna bit av den svenska historien hoppas jag få tillfälle att återkomma till vid annan tidpunkt.

ÄLDRE GUDANAMN OCH GUDADYRKAN I UNDERSÖKNINGSOMRÅDET.

Alv: Alvestad Lar: Larum
Ask: Askeby Oden: Odensgöl
Bal: Balstorp Skuld: ev. Skyllinge
Balder: Baldersrum Tor: ev. Torön
Fal: Falerum Ullvi: Ullevi
Frö, Freja,
Fröj: Frö, Fröjerum, Frörum, Fröshult Urd: Ursäter (osäkert)

DJUR OCH NATURNAMN INOM UNDERSÖKNINGSOMRÅDET (ENBART ORTSNAMN)
Blidstena, Bäckeby, Dalby, Djurglo, Fågelvik, Hallingeberg, Hannäs, Hellerö, Hälleberg, Hällingsby, Högby,
Forsum, Kärrvik, Liljestad, Linneberga, Ljunga, Lundby, Sjögerum, Skönberga, Stockebäck, Säverum

VERKSAMHETSNAMN INOM UNDERSÖKNINGSOMRÅDET.
Bjärka, Broby, Drag, Ed, Fårestad, Hackerstad, Hackenäs,Kasinge, Skinnstad, Ullevi, Vallstad, Värna

ÄLDRE MANSNAMN INOM UNDERSÖKNINGSOMRÅDET.

Björn: Björstad, Björsäter Helge: Helgenäs
Black: (~svart hårig) ev. Bleckstad Kol: Kolstad
Frode: Fröderum .(ev Frönamn) Kättil: Kättilö
Giste: Gisterum Olof: Olofsrum
Grim: Grimstad Ring: Ring
Gunnar: Gunnerstad Trysil: Tryserum

Noter:
186 Calissendorff Karin, Linquistic Evidence for Early Iron Producton ur Järnkontorets Iron and man, sid 157-160.
187 Wessén, Elias, Östergötlands ortsnamn, ur Östergötland utg av Östgöta Nation, Stockholm 1937 sid 274.

5.2 LJUDFÖRÄNDRINGAR INOM OMRÅDET

Svenskan består som bekant av många dialekter. Dessa påminner om äldre tiders nära samvaro inom ett intresse-område som hade samma validering av orden. Utöver dialekterna har vi vokal och diftongförändringar. Dessa kan ibland sträcka sig inte bara inom ett dialektalt område utan över ett större område.

Från kusten inom undersökningsområdet och inåt landet till Vättern ligger ett området där man in i
våra dagar bevarat den gamla skillnaden mellan gammalt a och ä. Området är begränsat i söder av en
linje strax söder om Västervik -> Kinda – Jönköping -> Vätterns längd upp till norra Västergötland -> över Vänern
upp i Värmland. Områdets norra gräns följer tämligen väl landskapsgränsen mot Södermanland -> norra Närke ->
upp i Värmland där området smalnar av.188 Till skillnad från övriga Småland finns det gamla a:et kvar i uttal av harv
från Gamleby, Loftahammar, Västra Ed, Dalhem, Ukna, Hannäs, Tryserum och Gärdesrum. Detta gäller även i hela undersökningsdelen av Östergötland. Däremot skiljer sig övriga Småland respektive Östergötland i så motto från undersökningsområdet att a>ä och ä>a eller att a och ä sammanfallit i antingen a eller ä. Denna förändring sträcker
sig i ett bälte tvärs genom Sverige.

a och åljud - and

188 Hesselman Bengt, Ordgeografi och språkhistoria. Bidrag från Nordiska seminariet vid Uppsala universitet 1936,
Uppsala 1936 sid 16-17

Även andra språkliga skillnader finns i Östergötland-Småland som helhet. Områden som ligger söder respektive väster om Östergötland-Småland har ett annat uttal av ”å” i t.ex. ollon och andra likvärdiga ord. I undersökningsområdet liksom i övriga Östergötland, Småland och Öland uttalas å för å. Detta är det gamla uttalet som lever kvar.
Väster om Vättern uttalas å i t.ex ollon för å som i 8 medan söder om Småland uttalet är au. Bältet med gammalt uttal sträcker sig upp till Västra Dalarna över Närke och upp till Hälsingland.189

a-ljud -kall

189 Westerberg Anna, utveckling av gammalt a framför ld och nd, svenska dialekter karta 3, Dialekt och folkminnes
arkivet, Uppsala 1991.

5.3 NAMN I NUTID OCH ÄLDRE TIDERS SKRIVNINGAR

TJUST – Tiust
Vad gäller äldre utländska källor och deras eventuella omnämnande av Tjust så finns den diskussionen redovisad i ett flertal olika historiska böcker och skrifter. För den som är intresserad räcker det att börja med att slå på ordet Tjust i äldre uppslagsböcker. Många av de äldre utländska angivelserna av Teuste, Tiuste, m.m. är av så osäker identifiering av Tjust att jag i denna uppsats lämnar dessa äldre angivelserna där hän. Den första gången Tjust är omnämnt i Sverige är på en runsten i Västerljung, Södermanland. (Tiust)-Runstenen har av ”Run-Sven” Sven BF Jansson bedömts vara från 1000-talet. Tjust omnämns även i universalförteckningen av Handskriften Bibl. Medecia Laurenziana i Florens över olika landskap 1120.190

ORTSNAMN INOM UNDERSÖKNINGSOMRÅDET
Vi har inom undersökningsområdet få skriftliga belägg för ortsnamnen före 1300. Eventuellt finns det fler uppgifter bland de dokument som Wilhelm av Sabina sände till Rom under sin vistelse i Linköping före kyrkomötet i Skänninge 1248 där han konstaterade att alla socknar i Linköpings stift då hade kyrkor.191 Det är även möjligt att det i Vatikan-staten finns dokument skrivna av kardinal Nicolaus av Albano efter Linköpings kyrkomöte redan 1152 som kan ge skriftliga belägg för ortsnamn.192 I varje fall torde Hansans talrika tyska köpmän i Skänninge, Söderköping och Linköping på 1200-talet även noterat ortsnamn i samband med affärer. Ett ev. studie i kvarvarande Hansaarkiv kan
eventuellt ge svar i framtiden.(Not 193)

Källor se notförklaringar not 194.
-um, -om
1293 Skönberga Skinberghum
1300-t Ukna Uknom
1377 Skeda Skethom
1380 Yxnerum Ynsnaruma
1384 Västervik Walostadhum i Västervik
1390 Överum Ofrarum

-stad
Bankekind urspr. Svinstad (observera att de flesta stadnamn vid denna tiden skrevs stadum/stadhum)

-by, -bo, -bol, vist(~bo)
1332 Vist Parochia Husaby Wijst
1339 Gårdeby Gardebo
1349 Askeby Aschaby
1354 Grebo Grepaboo
1386 Kuddby Kuta

-hammar
1352 Gladhamra Clathambra

-röd, -ryd, -rud, -red
1297 Östra Ryd Rydh
Verksamhetsnamn

Djur och Naturnamn
1313 Västra Ed Edh
1325 Hallingeberg Hallingabiaerg
1365 Hannäs Hananaes

Övriga
1200 Söderköping Suthercopia
1333 Lofta Loptho
1355 Mogata Mogatu
1376 Björsäter Byoernasaetis
1300-t Åkerholm Bokalla

190 Pettersson Harald, Från Norra Kalmar län för länge sedan, Västervik 1973 sid 13
191 Romdahl Axel L, Östergötland i historien, ur Östergötland utgiven av Östgöta Nation, Stockholm 1937 sid 181ff.
192 Ibid. sid 175
193 Ibid. sid 184
194 Se notförklaringar kapitel 9.0 not 194

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s