Sveriges historia i ett nötskal – del 4 Vasaättens århundraden 15- och 1600 talet

Andra versen på svenska nationalsången lyder:

Du tronar på minnen från fornstora dar
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och förbliver vad Du var.
Ack jag vill leva, jag vill dö i Norden

När vi passerat år 1500 så börjar det moderna Sveriges historia. Den svenska kungaätt, eller rättare sagt det namn som ätten blivit känd som Vasaätten, sätter fram till 1600 sin prägel på Sverige.

Vasaätten

Gustav Vasa
Gustav Vasa (f. 1496, död 29 sept 1560) var son till Erik Johansson Vasa. Tillhörde sk. frälseätten. Så långt stämmer den svenska historien. Men vad som historiker som här i Sverige enbart tittar på mansled missat, glömt bort eller valt att inte tala om, är att Gustav Vasas farmor Birgitta Gustavsdotter Sture Sjöblad var syster till Sten Sture d.ä.

Det brukar ofta sägas att den äldste kände anfadern till Gustav Vasa skulle varit Nils Kettilson, häradshövding omnämnd ”redan” 1355 (källa allt från encyclopedier till Wikipedia) men det är inte sant. Inte ens om vi enbart håller oss till mansleden. För det finns långa trådar dokumenterade i gamla MS, en del av dem i Svenskt Diplomatariums Huvudkartotek som ger uppgifter som går tillbaka till Riksråd mer än 100 år tidigare.

Det finns många som vill ha det till att det var Gustav Vasa som gav oss det moderna Sverige. Delvis sant. Han byggde till stor del på den kunskap han erhållit i sin släkt. Inte minst Sten Sture d.ä:s verk under dennes tid som Regent i Sverige. Vid närmare studie av gamla MS och kopieböcker kommer ytterligare en bit in i det hela. I Gustav Vasas släkt så fanns det även lagmän. Idag är det få här i Sverige som vuxit upp med den tolkning av släkt som fanns från tidig medeltid ända in på 1800-talet. Där släkten inte bara var mamma, pappa och deras föräldrar samt en persons syskon. I äldre tider var släkten, kindet, viktig och i den ingick även ingifta ingiftas syskon och föräldrar samt mor- och farbröder o.s.v.

Det var däremot inte alltid så att släkten höll ihop. Historiskt påminner ett Kind, en släkt, i äldre tider om de skotska klanerna samt om King Alfred som i sitt testamente skrev in att arvet (kronan) skulle gå till den äldste sonen OM HAN VAR LÄMPLIG. Detta med lämplighet har en del historiker missförstått här i Sverige och fått det till att Sverige i äldre tider var ett valkungadöme. Det var inte vem som helst som kunde väljas. Detta lämnas för tillfället därhän. Dock bör det nämnas att Gustav Vasa om de gamla tillämpningarna av bakarv samt lämplighet varit de av kyrkan godkända på Gustav Vasas tid, så hade han ett klart större anspråk på rätten att bli vald än vad vi fått oss till livs. Även större än vad vi äldre som gick i skolan på 50- och 60-talet fick lära oss.

Gustav Vasa var en av de stora svenskarna under 1500-talet. I dåtiden till stor del för att han bröt med den katolska kyrkan. I nutid mest för det som kallas Vasaloppet. Den historiska bakgrunden till hur Gustav Vasa fick dalkarlarna med sig lämnar jag till de som grävt sig ner i samtida skrifter att bedöma

Erik XIV
Erik XIV f. december 1533 d februari 1577. Svensk kung 1560 till 1568. Gustav Vasas äldste son skulle kunnat blivit ett av världens mest kända namn. Om inte Gustav själv dött så att en ryttare i sporrsträck hunnit ner och blivit rodd över Göta Älv till Götaholm(Not 1) alldeles när Erik enligt överenskommelse med Elizabeth, då ännu ej drottning av England skulle gå ombord på sin lastade båt. Förhandlingarna hade som gått så långt att parterna diskuterat om ev. söner, vem som skulle ärva vilket rike. Och i England hade de tus contraface satts in tillsammans i blivande gåva till de som skulle vara närvarande…. ett av dessa finns fortfarande bevarat i England. Liksom det finns ett fönster som ibland syns i bakgrunden när Engelska Historiker berättar i kyrkomiljö. Ett fönster där på svärdssidan finns Vasaätten och på kvinnosidan Tudorätten….

Det finns många intressanta dokument att gräva i för den som är intresserad. Men det är mer eller mindre en skandal att det aldrig en nämnts hur Erik XIV:s riksäpple ser ut OM Nordamerika inte spegelvänts av den som graverade äpplet nere i dåvarande Flandern. Det många glömmer bort är dels att Erik XIV i sitt trontal sa sig vara arvtagare till hela Norra Hemisfären. Bortglömt är också att vid tiden då riksäpplet blev till, så var varken Hudson eller någon annan av de som senare karterade Hudson Bay ens påtänkta att segla västerut. Än mindre hade någon av alla upptäcktsresanden som sägs ha karterat Florida eller seglat upp för att hitta Mississippis källa ens födda. Men på Riksäpplet, en av de svenska Riksregalierna, finns det samt annat korrekt inristat. Att namnet på den som karterade stor del av Nordamerika under ett antal år på 1300-talets mitt är känt, är en helt annan historia.

Gustav II Adolf
Gustav II Adolf f december 1594 död 6 november 1632 i Lützen. Gustav II Adolf efterträdde sin far Karl IX som var son till Gustav Vasa i dennes äktenskap med Margareta Eriksdotter. Gustav II Adolf har gått till historien dels som en av världens bästa fältherrar, dels som den som trots att han dog på slagfältet innan 30-åriga kriget var till ända var den som lade grunden för att Sverige fortsatte stå fritt från Katolska Kyrkan.

Som fältherre nämndes han och nämns än idag med vörnad. Hur historiker och vanliga människor ser på den andra biten, beror mycket på vars och ens egen inställning till Kristendom.

Drottning Kristina
Kristina var född i december 1626 och dog 19 april 1689 i Rom.

Dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg ärvde hon tronen vid faderns död 1632. Förmyndarregering skötte rikets affärer fram till 1644. Det finns olika uppgifter om bakgrunden till att drottning Kristina abdikerade år 1654 för att sedan konvertera till katolicism. Under hennes uppväxt hade det ansetts viktigt att hon fostrats i den rena protestantiska läran. Kristina var mycket begåvad och lärde sig ett antal språk samt köpte in ett större antal böcker till sin hovstat. Flera av dåtidens stora tänkare och författare kom på hennes inbjudan till Sverige.

Not 1. Götaholm låg under nuvarande Älvsborgsbrons Hisingsfäste,

Annons