Lite om Cassiodorus

Bakgrund: Det har bland nordiska historiker från 1780-talet och framåt ansett att Jordanes skulle vara den främsta källan till den Gotiska Historien och många uppgifter som Jordanes lämnar har av samma historiker ansetts tveksam. Det har ifrågasatts om de referenser han givit till alla möjliga från Dio till Cassiodorus kunde vara sanna. Nåväl I mitt forskningsupplägg som är bakgrund till Den Gotiska Mosaiken har sökandet efter dokumentation skett förutsättningslöst. Kanske är det därför ett stort antal med händelser samtida källor, respektive bevarade arbeten av flertalet av de källor som Jordanes presenterade om än inte alltid de stora Gotiska Historierna som såväl Jordanes och med refererade källor samtida talar om…..

Utdrag ur manuskriptet Den Gotiska Mosaiken
© Johansson Inger E, Den Gotiska Mosaiken, manuskript från 1995-97 reviderat 2015

Cassiodorus

Cassiodorus d.y. som nämns av Jordanes m.fl. föddes i Bruttii ~487 och dog ~583/585. Cassodorus famil var en välkänd romersk släkt, Flavius med rötter hos tidigare kejsare. (Not 1)

Cassiodorus skrev en gotiska historia i 12 volymer. Boken anses vara förlorad. Cassiodorus hade redan under ungdomsåren blivit ”questor sacri palatii”.

En questor sacri palatii hade till uppgift att ansvara för kejsarens juridiska affärer. I arbetet ingick både att upprätta lagar samt kontrasignera kejserliga dekret’

Cassiodorus blev senare romersk konsul ordinarius från 514, magister officiorum 524. Det var Cassiodorus som skrev kejsar Theodoric officiella brev och författade ett antal skrifter. Bland dem Variæ. Variae är en samling med brev från bl.a. kejsar Theodoric. Bland de mer intressanta för Nordisk räkning är brev som Theoderik skrev till

När den gotiske kung Teoderik den store,vann över Odovakar och återtog år 493 Italien för den östromerske kejsarens räkningn så fanns romaren Flavius Magnus Aurelius Cassiodorus Vid hans sida. Teoderik beskrivs som kristen (Malchus 20,121 samt Malchus 20,140). Flavius Aurelius Cassiodorus var son till Cassiodorus d.ä. Samme Cassiodorus (d.ä) som varit romersk finansminster under Odovakars tid. Cassiodorus d.y. far hade i sin ungdom var Cassiodorus d.ä med sin bäste vän och dennes far som var romerskt sändebud till Attillas hov.

Cassiodorus egen historia

På grund av Cassiodorus släktskap med de ledande romerska familjerna fanns det en viktig förutsättning redan från början för att östromerska riket skulle godkänna en västgotisk stat i Italien.

Kontrollen över det juridiska fältet låg således fortsatt kvar inom samma maktsfär i Rom som tidigare. Cassiodorus upprätt höll således posten som qurestor hos västgoternas kung Theodoric.

Vid denna tid var den östgotiska staten godkänd av östrom – såväl senat som övriga administrativa romerska funktioner upprätthölls under kung Theoderic och hans efterträdare Athalarics tid.

Det finns därför starka skäl som talar för att tjänsten som questor och andra tjänster, som Cassiodorus upprätthöll i det östgotiska riket, i stort motsvarade de funktioner som fanns i andra romerska prefektorat.(Not 2) Denna tjänst gav Cassiodorus stora möjligheter att få kännedom om de goter som besökte Theodoric och deras historia såsom den fanns nedtecknas (här hänvisas oftast till Ablabius på 300-talet) och som den återberättades.

Cassiodorus blev tidigt utsedd till patrician och kom senare även att bli senator i den Romerska senaten. Detta var i sig inte konstigt då den unge Cassiodorus I unga år steg i graderna.

År 514 blev han ”consul ordinarius”. En consul ordinarius hade att självständigt ansvara för den administrativa skötseln av ett honom tilldelat område.
Efter att Cassiodorus varit konsul en tid kom han att utses till senator och bodde senare i Rom.(Not 3)

Andra källor om Cassiodorus år 526-533:
Cassiodorus tjänstgjorde som ”Magister Officiorum” hos Theodorik den store och Athalaric.(Not 4)

En Magister Officiorum var kejsarens högste administrative tjänsteman och hade som en av sina uppgifter att ha kontroll av alla ”officia” i riket. Han var vidare ansvarig för kejsarens säkerhet och chef för kejsarens livvakt.

Utöver detta var Magister officiorum även cermonimästare, d.v.s. ansvarig för mottagningarna av alla främmande ambassadörer samt hade i denna roll till uppgift att sitta med vid förhandlingar med främmande länders sändebud. Utöver detta var Magister officiorum även chef för den kejserliga posten (cursus publicus).

Cassiodorus arbetade för Athalaric 526-533 som ”Magister officiorum.” En Magistrer officiorum innehade den ledande administrativa tjänsten i centrala administrationen.

Magister officiorum hade som huvuduppgift: Att kontrollera alla ‘officia’, vara ansvarig för Theoderiks säkerhet och som sådan även chef över ”scholae palatinae” = kejsarens livvakt.

Som Magister officiorum var Cassiodorus även cermonimästare, han var ansvarig för mottagningandet av alla främmande ambassadörer och satt dessutom med som kejsarens representant vid förhandlingar med främmande länders sändebud. Härutöver var en Magister officiorum även chef över rikets post och postkontor, (cursus publicus). Närmast under Magister officiorum var en quaestor sacri palatii ansvarig.(Not 5)

Detta innebär att det fanns få samtida som hade så god muntlig som skriftlig kännedom om t.ex. de goter som fanns i den romerska armen eller besökte östgoternas store, nämligen Theoderik.

I Variæ utgiven år 537, återgav Cassiodorus 32 brev. Av breven framgår att Cassiodorus själv finansierade de gotiska soldaternas uppehälle som bodde inom hans ”egna” ansvarsområde. Detta för att inte belasta den ansträngda statskassan med utgifterna. (Not 6) För nordiska förhållanden (Herulerna) är det intressant, att Cassiodorus talar om att Herulernas kung Rodulf, var vapenson till Theodoric. Kung Rodulf adopterades av Theodoric (Not 7).

Bland breven finns ett brev från kejsar Theodoric(d. 526) till Austi (Ester i nuvarande Estland) angående bärnstens handeln samt även ett brev till Herulernas konung efter att Herulernas huvudstyrka återvänt(?) till Skandinavien.

Dessa brev skall fram till Andra Världskrigets utbrott funnits i Villa Medici i Rom. Även omnämnt i det enda original som finns/fanns av Saxiska Annalerna, fram till början av 50-talet i Berliner Stadts Museums ägo.

Uppgifter om Cassiodorus 533-34
från flertal mindre källhänvisningar ur äldre källor:
Cassiodorus blev omkring 533-534 ”Praefectus praetorio” En pretorian prefect hade till uppgift att vara högste ansvarige i den administrativa och juridiska ledningen av en prefectura – i detta fallet den gamla romerska prefecturan Italien.

Även under den tid som östgoterna övertagit ledningen i Rom fungerade fortfarande det gamla romerska administrativa systemet. En pretorian prefect av Rom ansågs vara en hög och betrodd tjänsteman. Detta betydde t.ex. att när Cassiodorus efter att goterna besegrats av Belisarius fortsatt räknades som en som representerat kejsaren. Att så är fallet framkommer inte minst i de källor som hänvisar till Cassiodorus som skicklig, tillförlitlig och intelligent.

Cassiodorus skrev en ”public eulogy” till Theodahad som efterträdde Athalaric. Under Theodahad och Vitiges hade Cassiodorus tjänsten som ”Questor”
Fåtal och mycket fragmentariska uppgifter finns om Cassiodorus under åren 535-539 e.Kr.

540-talet
När östgoternas rike krossades blev Cassiodorus munk och grundade ett kloster. I detta kloster skrev sedan Cassiodorus ett stort antal teologiska och historiska böcker. Han skrev även böcker om utbildning och ortografi.

550-551
Under åren 550-551 befann sig Cassiodorus i Konstantinopel.

Not 1 Ostrogorski G, Oxford 1968, sid 36

Not 2 Cassiodorus, Variae IX,25

Not 3 Diaconus Paulus, Langobardernas historia, 1:25

Not 4 Mierow J, sid 23

Not 5 Ostrogorski G, Oxford 1968, sid 36

Not 6 Cassiodorus, Variae, 9,25,9 De gotiska soldater som avses var bosatta i Cassiodorus omedelbara närhet och ansågs tillhöra elitgardén .Jfr med vikingatidens Väringar.

Not 7 Cassiodorus, Variae, 4,2,2-3 (brevet brukar dateras till år 507, kung Rodulf dog ~515), Om det är så att Cassiodorus ansvarat för utskriften av detta brev, så var han endast 20 år när han tillträdde sin första höga tjänst.

Not 8 I ett antal källor finns uppgift om att Herulerna som var kvar i Gaul skickade brev till Herulerna som utvandrat/återinvandrat via Jutland upp till Skandinavien/Sverige skickat ett brev där de bett att någon av Herulernas ledare/kungafamilj skulle sändas till dem då deras ledare dött.

Not 9 Cassiororus, Variae IX,25

Not 10 Diaconus Paulus, Langobardernas historia 1:25

Not 11 Wagner Norbert, Jordanes, Getica, untersuchungen zum leben des Jordanes und zur frühen Gesichte der Goten, Berlin 1967,sid 66-71 se även Wagners not 37 sid 72.

Annonser

One Response to Lite om Cassiodorus

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s