Olaus Magnus 1490-1557 bekräftar

det som finns omnämnt i två medeltida dokument (finns i mitt manuskript Grönland och Grönlänningarna) att den norske kung Hakon, Magnus Erikssons son, drog på krigståg och PASSERADE Grönland! English text

I Olaus Magnus stora verk Historia de gentibus septentrionalibus, svenska översättningen, finns i 9 kapitlet följande rad:
Själv har jag år 1505 sett tvenne sådana läderbåtar ofvan östra portalen
inne i domkyrkan i Oslo, som är helgad åt den helige Halvord, där de voro
uppsatta på muren till allmänt beskådande. Det berättades att konung Håkon
förvärvat dem, när han med en krigsflotta passerat Grönlands kust, just då
man hade för afsikt att med dem sänka hans skepp i hafvet
”.

Detta skedde kort för Magnus Erikssons död när han fått fly till Norge. Magnus Eriksson var med på resan, så var också Henry Sinclair som blev den norske kungens jarl på Orkney och de män med skepp som ställde upp tillsammans med Sinclair. På hemvägen höll Magnus Eriksson på att drunkna utanför Skottland. Den gången räddades han enligt skotska källor. Kort efteråt drunknade Magnus Eriksson vid en kortare resa i den norska skärgården.
Notera att krigsflottan p a s s e r a d e Grönland. Det fanns speciella skäl för denna krigsflottas utfärd. Det och mycket annat t.ex. att det vid den tiden på den amerikanska fastlandet fanns minst två dioces varav ett i katolska källor (Vatikanen) har namnet Korsnes.

3 Responses to Olaus Magnus 1490-1557 bekräftar

  1. […] passerat Grönlands kust, just då man hade för afsikt att med dem sänka hans skepp i hafvet”. Olaus Magnus (1490-1557) bekräftar English text: Olaus Magnus (1490-1557) […]

    Gilla

  2. Emily skriver:

    I really liked reading your post!. Quallity content. With such a valuable blog i believe you deserve to be ranking even higher in the search engines 🙂

    Gilla

  3. […] Hakon, Magnus Erikssons son, passerade Grönland på ett av sina krigståg finns att läsa om i Olaus Magnus ”Historia de gentibus septentrionalibus” En uppgift som faktiskt finns bekräftade i ett antal sena 1300-tals källor och även behandlade […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s