Goternas källor t.o.m. 200-talet

Utdrag ur den Johansson Inger E, Den Gotiska Mosaiken.

© Johansson Inger E, Kapitel ur manuskript den Gotiska mosaiken, Linköping 1996 rev. Göteborg 2003.

KÄLLOR FRÅN DE FÖRSTA 200 ÅREN   

Plinus

En av de äldsta böckerna som omnämner skandinaviska förhållanden är Historia Naturalis. Historia Naturalis brukar anses vara en ytterst omfattande naturvetenskaplig, allmän kultur­historisk och teknisk encyklopedi. Verket som Plinus d.ä. skrev bestod ursprungligen av 37 böcker. Plinus d.ä. dog vid Vesuvius utbrott år 79. 34 av de 37 böckerna om världens natur och geografiska förhållanden finns bevarade in till våra dagar. Plinus är viktig för den gotiska historien på grund av sina uppgifter om vilka folkslag som bodde längs Östersjön samt även ett mindre antal kontrollerbara uppgifter som han lämnar om skandinaviska förhållanden under hans levnad.

Plinus var en av de första som skrev en lång historia (i 20 böcker) om de germanska krigen. Tyvärr finns det inget som tyder på att annat än fragment av boken om de germanska krigen bevarats till eftervärlden. Efter att Plinus återkommit till Sydeuropa vistades han under en tid i Spanien.

Plinus tillförlitlighet

Plinus befann sig runt år 70 i norra delen av Romarriket på gränsen till Östersjön. Om Plinus själv vid någon tidpunkt besökte någon del av Skandinavien är däremot ovisst. Det torde dock vara omöjligt, utifrån ett rimlighetsperspektiv att anta att Plinus själv inte kan ha haft direkt kontakt med människor som besökt Norden. Med reservation för att de uppgifter som berör Norden troligtvis är andrahandsuppgifter är det därför omöjligt att helt avfärda de uppgifter som Plinus lämnar.

Tacitus

En av källorna som lämnar uppgifter om germaner och nordbor i äldre tider är skriven av Tacitus (~55-120 e.Kr.). Tacitus var romersk historiker och gift med den romerske ståthållare i Brittanien, general Agricolas, dotter. I general Agricolas arme tjänstgjorde ett stort antal germaner från norra Europa. Tacitus släktskap med general Agricola kan ha gjort det möjligt för Tacitus att få direkta och indirekta uppgifter om germanska förhållanden.

Det går inte att utesluta att Tacitus uppgifter kan vara av större historiskt värde, än det som nutida forskning oftast ger dem. Tacitus skrev bl.a. Dialogus de Oratoribus, De Vita Iulii Agricolae, Historiae, Annales samt Germania. För ”svenska förhållanden” är speciellt Germania intressant. Tacitus skriver om ”Suionum” som bor ute i havet.

Runt år 80 blev Tacitus questor under Titus tid. Han blev senare Praetorisk prefekt när Domitianus var romersk kejsare. Även om tjänsterna delvis kom att få mer specifik inriktning under Konstantin den stores tid på 300-talet motsvarade tjänsterna i stort de samma som såsväl Ablabius på 300-talet som Cassiodorus på 500-talet hade. Under general Agricolas tid som guvernör tjänstgjorde ett stort antal germaner i den romer­ska armen i England. Till det stora Germanien räknade romarna även den skandinaviska halvön.[1]

Tacitus lämnar i Germania flera konkreta uppgifter bland annat om Suionerna. Suioner brukar traditionellt över­sättas med svear. Om man studerar hur Tacitus på andra ställen använt begrepp som ”Suenos”, ”Suebos”, ”Suion”, är tolkningen av dessa som svear = svear från Uppland, inte självklar.[2]

Tacitus lämnade ett flertal uppgifter om germanerna, bland dem att ‘germanerna’ offrade sina krigsvinster.[3] Hur stämmer Tacitus uppgift in på vad vi vet om Norden utifrån nu känd arkeo­logisk kunskap? Uppgifterna stämmer väl överens med fynd i bl.a. Skåne: Längs en förmodad forntida väg från Finjasjön via Sösdala – Häglinge till Ringsjön, har flera vapenfynd kommit i dagen. Här har man hittat skadade krigsrustningar, offrade dyrbara hästbesel, sadlar med silverförgyllning och nielloinläggningar, praktfulla och påkostade hästrustningar men även delar av rustningar.[4] Det tycks som rustningarna har offrats efter strider. Betraktar man fynden i ett större sammanhang, finns det mycket som tyder på att det stått minst ett större slag längs vägen under 400-talet.[5]

En kontrollerbar uppgift som Tacitus lämnar är att norrmännen inte skall ha var lika krigiska som ”Suionerna”, vilka de sistnämnda än var. Tacitus kan ha haft rätt även beträffande norr­männens kynne. De få svärd som hittats kommer i stort sett alltid från romarriket.[6] Sammantaget innebär bara dessa enkla kontroller mellan en enda av de upp­gifter som Tacitus lämnar och arkeologiska fynd att tilltron till Tacitus kan vara högre än vad man normalt antar. Om Tacitus är tillförlitlig, finns i Germania ett antal uppgifter om dåvarande ”Sverige” som måste beaktas när Sveriges äldre historia skall berättas.

 Tacitus tillförlitlighet

Hur tillförlitlig var Tacitus? Det går inte att godtyckligt välja vilka uppgifter i Tacitus verk som är trovärdiga. Antingen får vi utgå ifrån att Tacitus haft kännedom om södra Skandinavien (genom direkta eller indirekta källuppgifter), eller också får den som påstår annorlunda kunna göra det troligt att merparten av Tacitus uppgifter inte är tillförlitliga. Det är värt att poängtera att Tacitus brevväxlade med Plinus d.ä:s adoptiv- och systerson Gajus Plinus Caecilius (62-~113 e.Kr.) även kallad Plinus d.y. Plinus d.y:s brev finns samlade i 10 böcker och ger, efter vad det anses, en värdefull bild från kejsartiden.

Tacitus släktskap med general Agricola medför, att det inte går att utesluta, att Tacitus kan ha fått första- eller andrahandsuppgifter om germanernas hemområden. Om Tacitus uppgifter är tillförlitliga, så innebär det att stora delar av den svenska äldre historien måste analyseras uti­från samtliga Tacitus uppgifter. När man dessutom tar hänsyn till att Tacitus under Domitianus tid hade det högsta juridiska ansvaret vid tiden för Domitianus besegrande av sueberna, är det orimligt att anta att Tacitus inte kände till vad han själv berättar.

 Ptolemaios(d 161 )

Klaudios Ptolemaios var en på sin tid mycket känd grekisk astronom, matematiker, fysiker och geograf. Om hans liv vet man att han under år 127-141 var bosatt i Alexandria där han utförde astronomiska observationer. Från matematikern Ptolemaios finns de grunder som han lade för den plana och sfäriska trigonometrin bland det som påverkat matematiken.

Ptolemaios skrev ett geografiskt verk ”Geografike’ Hyfegsis.” I detta verk omnämns bland annat cirka 8000 då kända orter på jorden. Även de olika folkslag som bebodde ön Skandia är nämnda i verket. Bland dessa folkslag finns ett som Ptolemaios kallar gautoi. Ptolemaios ger även uppgifter om en flod som springer upp i det inre av landet och brusande kastar sig ut i västra Oceanen. Ptolemaios använder här begreppet Vigothaaelv. Det finns många uppgifter hos Ptolemaios som skulle behöva analyseras noggrannare.[7] Ptolemaios ger i verket en mycket noggrann beskrivning hur kartor skall ritas för att hänsyn skall tas att jorden är en sfär som är ”tillplattad” vid polerna.

Det är förvånande att se hur dåligt många kartor, som sägs vara ritade utifrån Ptolemaios upp­gifter, överensstämmer med hans mycket noggranna instruktioner. Det blir inte mindre anmärkningsvärt om man tittar på hur lite de som kommenterat Ptolemaios kartor känner till om skillnaden i projektioner och vädersträck som blir om man använder längd eller ytriktiga storleksrelationer på en platt projektion från en sfärisk yta.

Ptolemaios tillförlitlighet

Ptolemaios uppgifter kan ha varit för kontroversiella för den unga kristna kyrkan. Utifrån det dåtida kristna synsättet är det inte otroligt att Ptolemaios uppgift att himlakropparna snurrade runt jorden, kan ha varit kontroversiell för den tidiga kristna kyrkan som ville tänka sig att jorden var platt och att himlen fanns rakt uppåt. Detta kan var ett av många skäl till att Ptolemaios uppgifter ända in i våra dagar är så svåråtkomliga. Det finns många utgåvor av uppgifter som sägs vara översättningar av Ptolemaios. Alla är inte så bra som den utgåva som E.L. Stevensson lät göra 1932. Där finns foton av äldre avskrifter och källmaterial finns vid sidan om moderna översättningar och bearbetningar, är det omöjligt att bortse från Ptolemaios stora kunskap om sin samtid.

Det må vara att Ptolemaios verk bygger på ett antal tidigare kartografers uppgifter. Sjöfarare i alla tider har haft ett behov av någon form av uppteckning. Det är anmärkningsvärt att vi inom den västra kulturkretsen så illa behandlat Ptolemaios att t.ex. uppgiften om att Skandinavien på Ptolemaios tid inte var bebodd av fastboende norr om 62 breddgraden.

Om vi för en stund tittar i österled, har araber och andra under århundraden före år 1000 e.Kr. använt sig av Ptolemaios kunskaper. Namn som Muhammed Khuwâtozmis, Masudi, Ahmad ibn-Muhammed ibn-al-Tayyib Savakhsi, Al Marwazi, Ibn Khurdachbik med flera både kände till och använde sig, enligt egna uppgifter av Ptolemaios efterlämnade material. Det är därför förmätet att tro att vi nordbor i nutiden vet bättre än dem.

Philostratus

Flavius Philostratus föddes omkring 170 e.Kr. Familjen hörde sedan generationer hemma på den grekiska ön Lemnos. Orsaken till att Philostratus räknas in bland de som lämnat bidrag till den gotiska historien är att han i Lives of the Sophists omnämner Dio Chrysostomus. Chrysostomus hade under det första århundradet efter Kristi födelse skrivit ”On the Getae”. Boken som numera är försvunnen, handlade om Chrysostomus besök under sin långvariga exil i ett antal fjärran liggande länder bland dem det mycket avlägset liggande landet Getae.[8] Getae kan i detta sammanhanget inte stå för Gothia vid Donau som var känt av romarna och grekerna sedan de germanska stammarna svämmat ut över Europa. Dio Chrysostomus föddes i Bithynia år 40 e.Kr. Av Chrysostomus verk finns ett 80-tal essäer och tal som handlar om dessa getae och deras liv bevarade in till våra dagar.

Troligen var Philostratus som skrev ”Lives of the Sophists” svärfar till den mer kände Philostratus d.y. (även kallad the Lemnian). Flavius Philostratus studerade i sin ungdom i Aten och ingick i den inre kretsen runt den syrisk födda romerska kejsarinnan Julia Romna som reste runt hela Romarriket med sitt hov. Det antas att Philostratus följde med henne och kejsar Septimus Severus till England år 208 e.Kr. och till Gaul år 212. Kejsar Septimus och Kejsarinnan Julia hade en son som hette Caraculla. När sonen ledde riket använde kejsarinnan tid till att skapa en intellektuell eller om man så vill pseudointellektuell ton som under resten av Romartiden kom att prägla det italienska hovet. Det var under denna tid som Philostratus fick extra stor uppskattning. Philostratus flyttade vid kejsarinnans död från Antiokia till Tyre.

Philostratus uppnådde en aktningsvärd ålder. Han levde ända fram till kejsar Philip the Arabs tid (244-249 e.Kr.). Lives of the Sophists skrevs efter att Philostratus runt år 202 bosatt sig i Aten. Boken dedicerades till Gordian. I boken kallas Gordian först konsul. Detta var Gordian mellan år 229 och 230 e.Kr. Längre fram i boken kallas Gordian för prokonsul för Afrika. Detta ämbete innehade Gordian mellan år 230-238 e.Kr. Sista året blev den åttioårige Gordian kejsare och begick strax därefter självmord. Utifrån detta kan det antas att Lives of the Sophists publicerats någon gång mellan år 230 och 238 e.Kr.[9]

 Philostratus tillförlitlighet

De flesta uppgifter som Philostratus lämnar avser hans egen samtid. Utifrån Philostratus vitt­omfattande resande är uppgifterna troligtvis hämtat från egen erfarenhet. Vad avser Philostratus uppgifter om källor som fanns till hans förfogande finns det ingen anledning att misstänka annat än att dessa uppgifter är sanna. Om Philostratus eventuellt misstolkat sin sam­tid och äldre tid är inte möjligt att fastställa. De uppgifter som lämnas i denna boks del 3 är av sådan art att de oberoende av eventuella tendenser är omöjliga att ifrågasätta.

© Johansson Inger E, Kapitel ur manuskript den Gotiska mosaiken, Linköping 1996 rev. Göteborg 2003.

 


[1]           Enligt Paulus Diaconus var Germanien ett gemensamt namn för områden i Norden och på Europeiska kontinenten ända ner till Tanais(Don)Paulus Diaconus, 1:1-2. Diaconus refererar till Plinus Secundus, Naturalis historia m.fl.

[2]           Tacitus, Germania 2.2. jfr även med hur begreppet ”Marsos Gambrivios Suebos Vandlios” i 7 av de bevarade avskrifterna skrivs Sueuos och i 2 st Suenos(Tacitus, Germania i De vita Agricolae Rom. II Fasc. I-II 1978-83)

[3]           Norsk Historie, 1, sid 245-266

[4]           Strömber Märtha, Järnåldersguld i Skåne, Lund 1963 , sid 96

[5]           Strömberg Märta,1963, sid 43-48

[6]           Norsk Historie, 1, sid 245-266

[7]           Ptolemaios, Geography of Claudius Ptoloby, ed E.L. Stevenson, New York 1932

[8]           Philostratus, Lives of the Sophists, bok 1:487

[9]           Wright WC, Introduktionen till Philostratus Lives of the Sophists, London 1921

Annonser

20 Responses to Goternas källor t.o.m. 200-talet

  1. […] Men han var inte först att tala om folket här uppe. De som vill veta mer i den frågan kan läsa Goternas källor t.o.m. 200-talet, Norah4historysida se även Dio och Ablabius, […]

    Gilla

  2. I appreciate the insightful post. Thanks.

    Gilla

  3. michael ahlberg skriver:

    Hej Inger!
    Finns det forskning om Skandinaviska gravfält inom de områden som dessa örter kommer från, samt deras spridning norrut?

    Mvh
    Michael

    Gilla

    • norah4you skriver:

      Nu ställer du en fråga Michael som jag inte kan svara direkt på. Jag har dålig koll på ungerska stäppen i det fallet. Längre norrut har jag bättre koll inte vad gäller säkra skandinaviska gravfält men däremot var exakt samma ovanliga typ av ugnar för järnframställning med syretillförsel nedifrån som finns i mycket stort antal i Järnstad nära Mjölby/Ödeshög i Östergötland. Några få på Jylland, några få vid tyska flodmynningar, större antal i det område vid Wislas utlopp som enligt en grekisk källa från 54 e.Kr (!) kallades Getae och besöktes av greken som berättade om detta i skriftligt bevarade tal. Finns några få i området längs Svarta Havskusten från Donaus utlopp upp till Ukraina.

      Gilla

    • michael ahlberg skriver:

      Tack Inger, du e för goo!

      Gilla

  4. dYcxcgcvfgg skriver:

    2011…

    Hiya, I’m really glad I’ve found this info. Nowadays bloggers publish just about gossips and web and this is actually annoying. A good web site with exciting content, that’s what I need. Thank you for keeping this web site, I will be visiting it. Do…

    Gilla

    • norah4you skriver:

      I did my first website in 1995 If you in google.com write ‘Vreta, Kaga and Ledbergs socknar’ you will find the site. Unfortunatly it isn’t possible to see the site otherwise.
      English translation of text:
      THE GOTHS

      If there is some truth in some scholar’s theories, that the Ostrogoths origined from Östergötland(in old times Ostrogothia), Småland, Öland and Gotland, there might be a way to prove direct contacts. Here it is: It is strange, but weeds in the Östergötland archipelago can be a proof of direct contacts between Ostrogothia and the Hungarian steppes, Black Sea and Greece sometime around between 200 BC and the Migration Period. At least the weeds are strong circumstantial evidence that there was direct contacts between Ostrogothia and South Easter Europe in old Ages.

      Klibblim (haven’t found an English nor a Latin name for this weed) and woad ( <A HREF="http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/isati/isattin.html, Isatis tinctoria L
      growing in the Östergötland archipelago on land above the water when the Migration Period began. Klibblim and woad grows nowhere else along the Baltic coastline or along rivers in the Baltic Sea catchment area. Typically, these weeds are growing on the steppes of southeast Europe and in the interior of Asia (1).

      Weeds may have come to Scandinavia in connection with the transition to growing new seeds. The grain transported here from Hungary, the Danube and Black Sea region during the same period as the Goths start moving southward according to Roman, Greek and Arabic sources. Specifically, plant locations of klibblim and woad, the northern Goths from Ostrogothia may have had their farming skills / impulses of new seeds to farm traveling in southern Europe before Christ was born. The Ostrogoths? who has travelled, in this case, brought home the new corn and seed, in closed vessels, transhipment / split up the content when they came to the coast of Östergötland (2). [Added text 2011 There are Roman and Greek documents telling that groups of Ostrogoths bought seed in eastern Mediterranian-Black Sea area of today’s Ukraine]

      Left picture: Distribution of Klibblim and woad [added text 2011 native area of ‘Klibblim’ and Woad in older days]
      Right: Migration of Ostrogoths according to written sources.

      Weeds, together with the written sources telling us of long, light-skinned Norwegians who spread out over Europe enlisted the Roman army as soldiers or worked as merchandisers around the Roman Empire, at least provides a strong indication of significant contacts between Scandinavia and central Europe long before the Migration Period. (3)

      Not

      1 Natur Kultur Miljöer i Östergötland, sid 70

      2 Johansson Inger, Vattenvägarna in till Roxen i äldre tider, C-uppsats Linköping 1993

      3 Cassiodorus, Variae; Diaconus Paulus, Langobardernas historia, Hydatius, Hydace Chroniquee; Jordanes, Getica;; Gregorius de Tour, Frankernas historia;; Prokopius, Gotenkrieg och Vandalenkrieg; Tacitus, Germania; ; mfl. Jämför 700-tals källan Paulus Diaconus 1:7; med Guta-sagan eller med Jordanes, Getica 24-25. Härutöver finns det fragment av texter skrivna av Eunapius, Malchus, Ammianus Marcellinus, Olympidors, Sozomen , Priscus, John of Antioch, Zosimus, Philostorgius och andra historiker, skrivare, kyrko- och statsmän som ger små pusselbitar om Norden och Nordbor

      Gilla

  5. michael ahlberg skriver:

    Tack! Du fyller ett tomrum!

    Gilla

  6. Pretty section of content. I just stumbled upon your website and in accession capital to assert that I acquire in fact enjoyed account your blog posts. Anyway I will be subscribing to your augment and even I achievement you access consistently fast.

    Gilla

  7. Cletus Dimitriou skriver:

    Hey there, and thank you for the info. Ive definitely gained something new from it. I did however have several technical problems using this blog, as my browser kept on crashing. Anyway I am adding this to my RSS Feed and will look out for a lot more of your interesting content. Ensure that you update this again very soon….Thanks !

    Gilla

  8. Kirk Brodell skriver:

    Your site does provide impressive content but changing the website design and architecture will make the website more attractive to newbies.

    Gilla

  9. Derek skriver:

    Fascinating blog Kudos

    Gilla

  10. Signe Milazzo skriver:

    Excellent content and easy to understand story. How do I go about getting agreement to post part of the article in my upcoming newsletter? Offering proper credit to you the writer and website link to the site will not be a problem.

    Gilla

  11. Tyler Adamcik skriver:

    This is great! Thank you for sharing.

    Gilla

  12. Donn Lengyel skriver:

    Fantastic post. I want to thank you for this informative read, I definitely appreciate sharing this terrific post. Keep up your work.

    Gilla

  13. Jocelyn skriver:

    Excellent article and easy to understand explanation. How do I go about getting permission to post part of the article in my upcoming news letter? Giving proper credit to you the author and link to the site would not be a problem.

    Gilla

  14. You make some good points. I guess it depends on your standpoint. I find that the further I go back, the better things were, whether they happened or not. Mark Twain 1835 1910

    Gilla

  15. […] Gotiska Mosaiken del 1 Källornas berättelse English text Goter och Romare när hände vad Goternas källor t.o.m. 200-talet Andra källor till gotisk historia före 500-talet Utdrag ur kapitel 500-tals källor till den […]

    Gilla

  16. […] Mosaiken – In english Källornas berättelse –  In english Goter och Romare när hände vad Goternas källor t.o.m. 200-talet Andra källor till gotisk historia före 500-talet Utdrag ur kapitel 500-tals källor till den […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s