Bronsåldern – utdrag ur C-uppsats

Utdrag ur Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider,
Johansson Inger E,
C-uppsats Historia Linköpings Universitet 1993

Inledande kommentar: Nedan följer utdrag ur min C-uppsats Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider. Alla fynd finns inte med i texten. Däremot gjorde jag under undersökningens gång 1992/93 genomgång av alla kända fynd som gick att hitta i arkiv alternativt i grävrapporter, arkeologiska artiklar eller litteratur samt övriga källor. Större fynd respektive fynd som berör respektive tid och som finns med i uppsatsen har kontrollerats mot arkiv/grävrapporter så långt det gått att göra. Detaljerade listor (totalt drygt 10 cm A4 arkshög) fanns tillgängligt när jag tog upp uppsatsen./Inger E Johansson 8 maj 2013

4.2 Bronsåldern

Period ~2000 f. Kr – ~500 f. Kr

Vattennivån var under mitten av bronsåldern omkring 15 m över nuvarande vattennivå alldeles norr om undersökningsområdet[1] Jordbruksbygden söder om Roxen med trolig centralpunkten på Kagaslätten, väster om undersökningsområdet, är ett av Östergötlands tre äldsta centralområden. Alldeles norr om undersökningsområdet finner vi ytterligare ett av Östergötlands äldre centralområden Fiskeby i Östra Eneby sn.[2] I Tjust härad har centralområden funnits i Gamlebyvikens inre delar samt i Ukna, Lofta och Västrums socknar.[3]

BRONS
Bronset som användes inom undersökningsområdet kom från Donau, Oder och Weichselområdet. Vattenvägarna hade stor betydelse som transportväg när bronset kom till Sverige.[4] Inte bara materialet utan även de tidigaste svenska bronsåldersfynden kommer från dessa områden. Lena Thålin-Bergman anser till och med att bronsframställningen i Europa troligtvis var en organiserad produktionsindustri.[5]

FOSSIL ÅKERMARK

Under bronsåldern var klimatet inom undersökningsområdet ett par grader varmare under en stor del av året än nu.

Inom undersökningsområdet finns spår av bronsåldersbosättningar både i form av skärvstenshögar samt som fossil åkermark. I stora delar av undersöknings­området finns det fossil uppodlad mark i leriga partier vid sjöar eller längs ådalgångar som varit bruka­de se­dan bronsåldern. Dessa fossila åkermarker finns bl.a. vid Storsjön och Flaken, Västra Eds sn.[6] Andra ex­empel på detta vid Snötomta i Ukna socken[7] samt vid Hellerö[8] och Hälleberg[9] i Västra Eds sn. Fyndmaterialet från Tjust från denna perioden visar att får, nöt­boskap och svin var vanliga. Hästben förekommer bland fynden. Man hittar dessutom fiskekrokar av ben och spjutspetsar av brons både i gravar och vid boplatser. På hällristningar i Tjust är årdern avbildad.[10]

HÄLLRISTNINGAR

I hela Östergötlands och Smålands landskap finns det totalt 92 respektive 16 lokaler med hällristningar.[11] Av dess ligger 82 respektive 12 nära dåtida sjö, mosse eller havsvik. Ser vi till hur hällristningarna i de båda landskapen ligger i förhållande till dåvarande kustvattenlinje eller forntida sjö eller farbart vattendrag får vi ännu bättre resultat. Endast 3 hällristningar av samtliga 108 ligger mer än 1 km från dåvarande kustlinje eller mer än 500 meter från forntida sjö eller vattendrag.[12]

Notera speciellt: Hällristningsområdet vid Lofta nuvarande kyrkogård låg under bronsåldern på en vattenom­fluten höjdrygg.[13]

 
Inom undersökningsområdet har många bronsåldersfynd kommit i dagen inte minst genom utgrävningar. Nedan presenteras en del av de bronsåldersfynd som gjorts inom undersökningsområdet. Observera att i många fall saknas närmare uppgifter om föremålen, grävningsrappor­ter och/eller registreringar om var föremålen finns idag.
 

TJUST

Totalt har Tjust omkring 3200 bronsåldersgravar.[14] Det stora flertalet av dessa gravar är ännu inte utgrävda. Trots det har de utgrävningar som skett gett en hel del fynd. Här nedan presenteras ett urval av dessa för att belysa en del av alla dessa fynd, vad fynden kan vara för något samt var de har hittats. I jämförelse med Östergötland har ett större antal utgrävningar skett i Tjust av bronsåldersgravar, därför presenteras även spridningen på de olika socknarna.
 

Blackstad socken
Harald Stale fann ett spänne av brons vid utgrävningar i Blackstad socken.[15]

Dalhems sn
En bronsmejsel har hittats i Olstorp och lämnats in på SHM, mejseln är numera försvunnen. [16]
 

Gamleby sn
Vid Björnsholm har en dubbelknapp i brons, bronsring och en dolkklingahittats.[17] Bland ­fynden i Gamleby socken märks vidare i Hammar ett spänne av brons, en knapp och en trearmsspänne av brons samt pärlor av glas.

I Heda finns notering om att 2 kantyxor av brons har upphittats.[18] Här har även Oskar Montelius i samband med utgrävningar funnit 1 brons och en koppar kantyxa.[19] I Härstad har en rakkniv av brons hittats.[20] Även en numera försvunnen rakkniv som antingen är från bronsåldern eller äldre järnåldern lär ha hittats i Härstad. Uppgifterna är inte tillräckligt klara för att avgöra om det rör sig om en och samma rakkniv. I en grav i Stångeland har man funnit en rakkniv och en knapp, båda av brons.[21]
 

Hjorteds sn
I samband med utgrävningar av K-G Pettersson 1956 fann man i Hjorteds socken en pincett och en stångknapp av brons.[22] Vid utgrävningar här har även en öppen bronsring[23] och ett par spiralrullade bronsringar hittats.[24]
 

Locknevi sn
En del av de tidigaste utgrävningarna som skett i Tjust saknar av olika skäl grävrapporter. Det finns t.ex. flera uppgifter om att Hans Hansson skall ha gjort flera utgrävningar i Locknevi socken. Men grävrapporterna saknas, eller har i varje fall inte gått att hitta.[25]
 

Lofta sn
I Lofta socken finns uppgifter om att en dubbelknapp respektive ett knivblad i brons hittats vid grävningar. Uppgifterna är inte tillräckligt detaljerade för att det skall gå att avgöra om det är samma knivblad och bronsknapp som hittats av H Stale vid utgrävningar i Harg.[26]
 

Loftahammars sn
I Lilla Sandared, Loftahammars socken, har bronshalskragar med spiralornametik därutöver bronshalsband och 25 tutuli i brons upphittats.[27] Det förefaller vara samma 28 pjäser kvinnosmycken som Tjust kulturhistoriska förening har med i sin upplaga av Meddelanden 1971.[28] 80 Men som så ofta är ena av två uppgifter oklara. Troligtvis avser uppgifterna samma fynd.

Tryserums sn
I Tryserums socken har man i Gruvdalen hittat en holkyxa från yngre bronsåldern.[29] Överhuvudtaget var man i denna socken tidiga med att göra utgrävningar. Redan 1757 gjorde H J Sivers en utgrävning i Sjögärdet, Skricke­rum och hittade såväl en handring som en synål och pärlor av grönt glas.[30]

Törnfalls sn
Vid en utgrävning av K G Pettersson i ett röse, RAÄ144, hittade man bl.a. en pincett. Här saknas grävningsrapporten.

I en av de andra gravarna som är utgrävd först av Stale 1932 sedan av K G Pettersson 1958 har en rakkniv i brons, med en ornerad skeppsbild på hittats.[31]

Västerviks sn
Enligt Olof Möller har man i Västerviks socken hittat en klinga av brons, en avsatsyxa, en bronsdolk och en holkyxa. Som så ofta är det oklart exakt var föremålen har upphittats. Däremot framgår det att man i Målserum också Västerviks socken har hittat en rakkniv i bron, ring av brons samt bronsbleck.[32] Om detta är samma rakkniv som Stale kallar ornerad framgår ej. Stale nämner vidare att man i Målserum hittat både bronsringar, bronsbleck och en skära av brons.[33]
 

Västra Eds sn
Stale har 1925 vid utgrävningar i Grötebo, Västra Eds socken, hittat bl.a. ett dolkfragment, en såg, en skrapa av flinta, ett bronsbleck och en bärnstenspärla.[34] 86
 

ÖSTERGÖTLAND

Enligt N. Nilsson (1992) har Östergötland totalt 93 skärvstenshögar, 41 st ligger inom undersökningsområdet. Av dessa finns 34 st i Linköpingsområdet och övriga 7 i ett sydöstligt bälte mellan Söderköping och Valdemarsvik.[35] Totalt har Linköpingsområdet 50 av Östergötlands 153 skålgropar[36] Av undersökningsområdets 33 rösen finns 10 i Linköpingstrakten och dessutom ett finns ett antal rösen runt Söderköping och runt Valdemarsvik.[37] På de klippor som under bronsåldern stack upp som öar i havet byggdes ibland rösen. inom undersökningsområdet finns kustbundet röse bl.a. på Dala i Gryts skärgård.[38] NNÖ Bråta i Skällviks socken ligger ett mindre stråk av gravrösen.[39]

I Linköpingstrakten är skålgropar och andra fornminnen från bronsåldern-äldre järnåldern speciellt vanliga söder om Roxen och utefter Stångån.[40] Under bronsåldern offrades ibland bronsföremål i kärr och mossar. Ett sådant kärrfynd har gjorts i Igelkärret i Drothems sn.[41]

1988 gjordes en arkeologisk undersökning av kvarteret Glasrutan 2 i Linköping. Dateringen av grav A300 ledde till resultatet att graven daterades till omkring 7-800 f.Kr.[42] I en gravgömma hittades en rakkniv och en fingerring båda av brons.[43] Varifrån föremålen kommer finns ingen uppgift om.

Det finns bronsföremål som är importerade från Weichselområdet och funna i undersökningsområdet. Vid de omfattande utgrävningarna i Ljunga, Skönberga sn hittades ett spänne av brons.[44] Vid utgrävningen fann man även ett armband av brons [45] m.m.

[1] Asklund Bror, Göteborg 1949, sid 31

[2] Kaliff Anders, Östergötland – ett landskap växer fram, sid 107ff samt samtal Eriksson Jan

[3] Stale Harald, ur Meddelande Tjustbygdens kulturhistoriska förening, Västervik 1970 sid 23

[4] Göransson H,The Flandrian Vegetational history of southern Östergötland, Lund 1977 sid 17

[5] Thålin-Bergman Lena, Blacksmithing in Prehistoric Sweden, Stockholm 1979 , sid 99-100.

[6] Kulturminnesvårdsprogram för Västerviks kommun 1986 sid 34

[7] Ibid. sid 30

[8] Ibid. sid 86

[9] Ibid. sid 74

[10] Möller Olof, Det forntida Tjust, ur Västerviks stads historia, Kalmar 1983, sid 36-54

[11] Burenhult Göran, Götalands hällristningar del 1, Arlöv 1980, sid 23

[12] Ibid. sid 26-31

[13] Möller Olof, sid 69

[14] Rönnby Johan, ”Forn Västervik”, sid 11

[15] Möller Olof, Det forntida Tjust Gamleby 1983 sid 161

[16] Ibid. sid 161

[17] Ibid. sid 146

[18] Ibid. sid 157ff

[19] Ibid. sid 162

[20] Ibid. sid 143

[21] Ibid. sid 163

[22] Ibid. sid 145

[23] Ibid. sid 165 (SHM 1609)

[24] Ibid. sid 146 (SHM)
[25] Ibid. sid 157

[26] Ibid. sid 146

[27] Ibid. sid 167

[28] Meddelande Tjustbygdens kulturhistoriska förening, Västervik 1971, sid 55ff

[29] Möller Olof, sid 168

[30] Ibid. sid 153-156

[31] Möller Olof sid 147-149

[32] Möller sid 170-171

[33] Stale Harald, ur Meddelande Tjustbygdens kulturhistoriska förening,Västervik 1970, sid 27

[34] Möller Olof, sid 151

[35] Nilsson N, Centralområden i Östergötland under perioden Bronsåldern-Äldre Järnåldern, CD-uppsats, Uppsala universitet 1992 sid 38-39

[36] Ibid. sid 36

[37] Ibid. sid 39

[38] Länstyrelsen,Natur Kultur Miljöer i Östergötland, Linköping 1986, sid 112

[39] Selinge Klas-Göran, Östergötland, ur med arkeologen Sverige runt, sid 261

[40] Lindahl A, Minnen från forntiden i Linköpingstrakten, ur Linköping idag och i det förgångna Linköping 1965, sid 66

[41] Selinge Klas-Göran, sid 254

[42] Karlenby Leif,Knape Anita,Klockhoff Margaretha,En grav och två bronsfynd från Linköping,Tor 23, Uppsala 1991 sid 9

[43] Ibid. sid 20-21

[44] Danielsson Hilda, Östgötarna under forntiden, ur Östergötland,Stockholm 1937, sid 131

[45] Ibid. sid 128

One Response to Bronsåldern – utdrag ur C-uppsats

  1. […] Bronsåldern – utdrag ur C-uppsats Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, Norah4history s… […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s