1.2 Frågeställningar


1.      Har Lars Gahrn tagit hänsyn till andra länders forskningsresultat samt alla relevanta källor avseende Sveriges 800-tals historia vid sin tolkning av Sveriges äldre historia?

2.      Hur har Lars Gahrn gjort sin källkritiska analys?

3.      Vilket källmaterial har Lars Gahrn använt och hur har han själv använt detta  källmaterial?

1.3        Forskningsläge
I varje forskningsarbete förväntas en analys av det utnyttjade källmaterialet. Detta är inget nytt. Men, så vitt jag kunnat finna har inget forskningsarbete gjorts där källmaterialet till Sveriges 800-tals historia satts in i ett europeiskt perspektiv utan att senare tiders källmaterial utgjort basen för resonemangen. I något enstaka fall har forskare berört östliga källor utöver Nestorskrönikan. Någon samlad forskning som avser de östliga källorna till den svenska historien finns inte heller att tillgå. Det saknas även en samlad forskning om vilka västliga källor som finns bevarade utöver de vanligen kända och relaterade källorna.

Två forskare har utifrån olika utgångspunkter berört problematiken. I Adam Bremensis and Sueonia har Carl Fredrik Hallencreutz inom begränsade områden analyserat närliggande fråge­ställningar.7 Peter H Sawyer har i ett flertal verk fört fram behovet av en helhetsyn på svensk historieforskning.[1] Ingen av dessa forskningsarbeten har dock utgått ifrån denna uppsats syfte.

2. 0 METOD

Jag har valt att inleda studien med en jämförelse mellan tillgängliga svenska och utländska äldre källor/utländska forskningskällor och Lars Gahrns källor. Det komperativa materialet har sökts inom historia, arkeologi, religion samt kulturgeografi. I mitt källmaterial ingår källor och bearbetningar i Väst- och Östeuropa som går att finna via Libris. De källor eller bearbetningar som studerats är från perioden folkvandringstiden till omkring 900.

En delstudie har utgjorts av den kristna förhistorien från St. Colomba fram till Rimbert. Denna delstudie har sin egen förklaring: Ansgars moderkyrka Corbie tillhörde St:Columbaorden. Samtidigt med framtagning av det komperativa materialet har uppgifter om tidig konvertering till kristendom av skandinaver noterats. Jordgravar i Ö-V läge inom Sveriges närområde före folkvandringstidens slut har noterats. På Island är nästan samtlig utgrävda vikingagravar skelettgravar. Detta kan innebära att det på Island funnits kristna bland de tidigaste invandrarna.[2] Om det är så, att de allra tidigaste nordiska invandrarna på Island, redan under merovingertiden var kristna, så kan en tidig kristendom inom ‘svenskt område’ inte helt uteslutas.[3] Utifrån det material som för dagen föreligger är det dock inte möjligt att dra en sådan slutsats. Erhållna källuppgifter har utgjort ett komperativt material vid studien av Rimberts och Adam av Bremens skrifter.

Sveriges 800-tal består av de samlade influenserna som nådde Sverige före eller under 800-talet från hela det omgivande Europa, därför är även dessa kringuppgifter av intresse. Av samma skäl har även uppgifter om olika administrativa organisationsformer i norra Europa varit av intresse vidr analysen av Gahrns avhandling.


7          Hallencreutz Carl F, Adam Bremensis and Sueonia, Göteborg 1984

[1]        Sawyer P H, Kungar och vikingar, Norden och Europa 700-1000, Malmö 1985 m.fl. böcker

[2]        Einarsson Bjarni F, The Settlement of Iceland, a critical approach, Göteborg 1994 sid 60-67

[3]        jfr Prokopius, Vandalenkrieg 1:2 Prokopius uppger att Goterna var kristna arianer.

Föregående sida Nästa sida

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s