2.1 Uppsatsens disposition


Gahrns avhandling (Sveariket i källor och historieskrivning) består av två avdelningar: Sveariket och Några lärda antaganden, traditionsutvecklingar och sägner i kritisk belysning. Utifrån denna uppsats inriktning på källmaterialet till Sveriges 800-tal har den första avdelningen, Sveariket valts ut för analysen. Sveariket är uppdelat i ett antal olika undersökningsområden. Utifrån uppsatsens syfte har fyra kapitel valts utl: Källorna och deras användning, Svearna, Götarna samt kapitlet om Västgötaskolan. 

Syftet i avhandlingen anges vara:
att försöka skapa en klarare bild av det svenska rikets uppkomst och äldsta utveckling, att fastslå vad vi kan veta, vad som måste avfärdas och vad som måste lämnas därhän.”

Källorna och deras användning
Kapitlet presenteras kortfattat. Inriktningen av analysen har främst varit inriktad på att sudera hur Lars Gahrn själv tillämpat de riktlinjer som han drar upp i detta kapitlet. Analyserade kapitel i avhandlingen är Svearna, Götarna och Västgötaskolan. Gahrns källor och källdiskussion har analyserats avseende tendens och inriktning. Undersökningsresultatet presenteras och Lars Gahrns slutsatser diskuteras.

Svearna och  Götarna
I Svearna resp Götarna studeras Gahrns egen källgenomgång och slutsatser. I analysen ingår Lars Gahrns källkritik vid användande av olika källmaterial. Kapitlen analyseras var för sig, för att se om Gahrns inledande källdiskusion har påverkat hans slutsatser. Där slutsatserna av ett eller annat skäl i sig kräver att vissa förutsättningar/premisser är uppfyllda, presenteras dessa premisser och disku­teras logiskt. Där så erfordras, presenteras relevant käll­material eller relevanta bearbetningar som Gahrn inte har använt, som skulle kunna leda till andra slutsatser.

Uppsatsens slutsatser utifrån undersökningsmaterialet.
Studien av Gahrns källmaterial och källanvändning inkluderar en tendensstudie samt en analys av Gahrns sannolikhetsresonemang. Parallellt sker ett försök att kontrollera i vad mån annat källmaterial och forskningsmaterial, som Gahrn inte använt, varit möjligt att känna till då Lars Gahrn skrev sin avhandling. Undersökningsresultaten finns kommenterade i respektive kapitel. En sammanfattande kommentar och slutdiskussion presenteras i slutet av uppsatsen.

2.2  KÄLLDISKUSSION

Det förvånar väl knappast någon att det finns mindre kända och sällan använda källor som kan berättar om äldre tiders Skandinavien och Sverige. Som Kipling skrev öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två. Detta stämmer i hög grad när det gäller äldre skriftliga källor.

De källor som jag f.n. har kännedom om, som berättar om ‘svenskar’ eller ‘svenska’ förhållanden i äldre tider, och som är skrivna före år 1100 är mer än 50 st. De flesta av dem har bearbetats av historieforskare i andra länder.

Bakgrunden till problemet att finna källor torde ligga i, att det finns ett flertal för oss svenskar helt skilda begrepp, som när begräppen används i sin egen kultur, i verkligheten handlar om samma nordiska folkgrupp. Denna begreppsförvirring gör många källor till äldre svensk historia svåra att finna. Som exempel på mångafalden av olika, utomlands använda, begrepp kan polacken Gerard Labudas sammanställning studeras.11   

Svear
Suavi, Suebi, Sueones, Swebowie, Sweon, Sweowie, Szwedzi, Sweom
– här kan även begreppet Suioner  läggas till.

Götar
Goci, Gaura, Gautar, Gautum, Gautowie, Geatas, Geatowie, Geotena, Goci Wspaniali, Gota, Góta, Gotan, Gotar, Góti, Gotum, Gothi, Gutan,Hraeda, Hraedhowie, Hraedowie, Hraid-Goci, Hredhowie, Hraid-Gótanz, Hraiþ-kutar, Hreðgotar, Hreid-Goci

Härutöver har vi dessutom begrepp som Alaner, Ar-rus, Bojarer, Norðmen, Varjager, Vandaler, Vikingar, Rus, Rhos, Skyter från Skandza m.fl. begrepp.


11       Labuda Gerard,Zródla, sagi i legendy do najdawniej szych dziejów polski, Warsaw 1960

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s