Handelskontakter t.o.m. Folkvandringstid

Handelskontakter?

Kontakterna med södra Europa ökade efter romarrikets delning. Bland fynden märks bälteshake i järn och mönstrade glaspärlor, nycklar, svärd med skida, spjut, lans, sköld m.m.[1] De ökade kontakterna söderut märks inte minst i form av många guldfynd. Guldet kom till Sveriga via Romarriket kom från områden runt Donau eller från Nubien.[2] De västgötska välarbetade guldhalskragarna är välkända. Men även i Tjust har guldhalskragar från 2-300 talet hittats.[3] Det tyder både på goda kontakter med området runt Donau-Svarta Havet och att det åtminstone i Västergötland samt Tjust funnits stormän som haft förutsättningar för att handla över längre distanser.

I exempelvis Östergötland märks ökningen i handelskontakter, eller andra kontakter med t.ex. utvandrade grupper som bosatt sig nere i Europa, på annat sätt. I Roxenbygden skedde en klar förändring i bosättningsmönstret tidigt under folkvandringstiden, d.v.s. tidigare än i andra delar av Skandinavien. Bosättningsmönstret och byggnadsstilen ändrades. De nya byggnaderna bestod ofta av en treskeppig hall med två rader bärande stolpar i mitten. Det är ett rent arkitektoniskt stilbyte i förhållande till tidigare perioder.[4]

I början av 500-talet sker en maktansamling runt Roxenbygden, vid Stångåns och Svartåns mynningar ut i Roxen.[5]

---

[1]           Danielsson Hilda, Östgötarna under forntiden, Stockholm 1937, sid 128-129

[2]           Bolin Sture, Ur penningens historia, Lund 1962, sid 27

[3]           Stale Harald, Meddelande, Tjustbygdens kulturhistoriska förening 1970 sid 33ff

[4]           Kaliff,  ”Fornborgar och Folkvandringstid i Roxenbygden, Uppsala Universitet 1987, sid 21

[5]           Kaliff Anders,  Fornborgar och Folkvandringstid i Roxenbygden, Uppsala Universitet, 1987, sid 18-21

Annons