Utdrag ur Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider

Utdrag ur Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider,
Johansson Inger E,
C-uppsats Historia Linköpings Universitet 1993,
kapitel 7.0 Sammanfattning

© Johansson Inger E, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, Linköping 1993

[Kommentar 7 maj 2013
Undersökningsområdet var vattenvägarna in mot Roxen från söder Bråviken och ner till Västervik i äldre tider./IEJ]

Finns det någon tidsepok som i känt material är mindre representerat?
Det finns tecken som tyder på att en utvandring från vissa av undersökningsområdetsorter kan ha skett runt tiden för Kristi födelse och folkvandringstid. Detta framgår av att två närliggande områden tycks ha haft helt olika utveckling under tiden från Kristi födelse och fram till Vikingatidens början. Det finns förhållandevis få kända järnåldersfynd söder om linjen Källsåker i Törnfalls socken och Locknevi. Vi har även ett antal orter inom övriga Tjust där vi inte
har några gjorda fynd från yngre järnåldern. Detta innebär inte att det inte finns järnåldersfynd/ -boplatser/ -fossila åkrar. Bara att vi för närvarande inte känner till något om detta. För att kunna uttala sig om en ev. ”ödebygd” under yngre järnåldern behövs en analys av skillnaden mellan ett större antal tätorter söder och norr om denna linje avseende kända äldre skrifter, naturförhållanden, jordbruksmetoder, antalet gjorda utgrävningar m.m. En sådan undersökning kan eventuellt i framtiden ge svar på gåtan om den synbara fyndfattigdomen som tycks finnas söder om denna linje.

Kan man finna likheter mellan avstånd till vattenvägar/naturförhållanden och kända gravfält, gravfynd, fornborgar inom detta området?
Fasta fornminnena och fynd inom undersökningsområdet kommer främst från områden som legat < 1 km från vatten-väg vid den tidpunkt fornminnen och/eller fynd dateras till. Närheten till vattenlederna märks inte minst i att det stora flertalet av borgarna har sin sträckning i klar anslutning till vattenlederna.

Fynden längs de olika vattenvägarna kommer företrädesvis från områden som låg längs Oder, Weissel över Ungerska steppen mot Donaus vattenleder. Materialet tyder således både avseende lösfynd, gravsätt och byggnationer på att det förekommit täta kontakter med Europa även före Folkvandringstid. Undersökningsområdet tycks även tidigt ha haft kontakt med Svarta Havsområdet och Grekland. Det är intressant att notera att flera föremål kommer från de områden där några av våra ovanligaste växter har sitt normala hemlandskap. Denna iaktagelse har diskuterats med Alpo Sörman*, som under många år arbetat på Naturvårdsenheten i Östergötland. Han omtalade att två av växterna kan ha kommit med som ogräs vid övergång till nya sädeslag.

Fynden visar även att kontakterna med centraleuropa som startade under bronsåldern fortsatte under senare tidsperioder. Mycket talar för att kommunikationsnät i någon form då kan ha varit tämligen väl utarbetade. Materialet tyder på att kontakterna ökat i västlig riktning först i samband med Romarrikets delning. Tendenserna för denna förändring är tämligen stark, men materialets storlek är inte tillräckligt stort för att säkerhet fullständigt skall kunna uppnås.

De ogräs som ofta följt med säd och som växer på samma vattennivå över havet och platser där de under den tiden vanligaste vattenvägarna in mot Roxen mötte Östersjön har en mycket markant spridning i Östra Europa:

Jämför dem med Ostrogoternas rörelser:

* Klibblim och vejde, ogräsen som Alpo Sörman, Naturvårdsenheten i Östergötland diskuterade med mig finns omnämnda var de i originalform växer och var de egentligen hör hemma i den stora genomgång som Länstyrelsen i Östergötland presenterade i Länstyrelsen i Östergötlands län, Natur Kultur Miljöer i Östergötland, Linköping 1986 , Naturvårdsplan och kulturminnesprogram, Linköping 1986