Herulerna

2016/04/15

Herulerna,
Utdrag ur Den Gotiska Mosaiken. tidig version.
© Johansson Inger E, Linköping 1997

HERULER
Herulerna som folkgrupp var kända av flera klassiska författare: Dexippos(250-270 talet) kallade dem heluri.(fotnot 1) Suida kallade dem eruli. På 500-talet kallade bland andra Jordanes och Zosimus dem heruli.

Herulerna skall ha återvandrat till Skandinavien någon gång mellan 515 och 518 e.Kr. Procopius skrev att herulerna på 550-talet ”sedan länge” bott vid mellersta Donau. Enligt Jordanes fick herulerna sitt namn från ett grekiskt ord för folk som levde i myrområden (fotnot 2)

Herulerna köpte myrmarker ofta med guld som de fått för olika uppdrag eller rövat från intill boende folkgrupper. Att någon kunde köpa myrmarker för guldmynt förvånande många i Romarriket. Samma gjorde också en del Ostrogoter. Ur markerna utvann herulerna myrmalm som de använde för att tillverka svärd som de sålde för dyra pengar. Här finns då anknytningen till de högkvalitativa dubbelsidiga svärd som hittats i Östergötland och där järnets nästan stålliknande kvalitér torde härröra från blästugnar liknande dem som hittats i större antal i Järnstad, nära Mjölby och Ödeshög i Östergötland.(fotnot 3)

Efter kung Rudolfs död drog herulerna norrut via Danmark till Skandia.(fotnot 4) Utvandringen eller om det möjligen var en återvandring, sägs ha skett under Kejsar Anastasius tid d.v.s. någon gång mellan år 515 och 518. Detta sammanfaller i tiden med langobardernas kung Tatos möjliga livstid. Paulus Diaconus berättar att Tatos dotter lät mörda kung Rodulfs bror och därför orsakade striden mellan heruler och langobarder där herulernas kung Rodulf dog.(fotnot 5)

Fotnot 1 Dexippos Fragment 5J

Fotnot 2 Jordanes, Getica XXIII, 117ff beskriver hur herulerna fått sitt namn på grund av att de bosatt sig vid ”Lake Maeotis” inne i myrmarker som grekerna skall ha kallat ”helλ”. Enligt Jordanes var det därifrån herulerna fått sitt namn.

Fotnot 3 Vid Järnstad, Stora Åby i Ödeshögs kommun, gjordes en utgrävning 1997, när nya E4:an byggdes. Arkeologerna hittade här en boplats från äldre järnåldern samt kunde identifiera 17 lämningar av blästugnar för järnframställning från samma tid. Vid Stora Ullevi, Linköpings kommun har härdar, schaktugnar och från romersk järnålder-folkvandringstid hittats.
[IEJ kommenterat 2016: fler har hittats senare på samma plats. Antas ha varit industriell produktion för mer än närområdets behov]

Fotnot 4 Prokopius, Gotenkrieg II:14-15 Kung Rudolf antas enligt uppslagsverk ha dött i en strid 515. Striden finns omnämnd i olika källor. Bakgrunden skall ha varit att en kungadotter låtit mörda Rudolfs bror och att Rudolf och hans heruler skulle hämnas denne broder.

Fotnot 5 Paulus Diaconus 1:19ff

Annonser