Andra Källor till gotisk historia före 500-talet

Utdrag ur Den Gotiska Mosaiken

© Johansson Inger E, Kapitel ur manuskript den Gotiska mosaiken, Linköping 1996 rev. Göteborg 2003.

Del 2

Kapitel 2

Andra Källor till gotisk historia före 500-talet

 

Ablabius

Jordanes hänvisar i Getica skriven på 550-talet till ett antal äldre källor bland dem Ablabius ”Ablabius also, a famous chronicler of the Gothic race, confirms this in his most trustworthy account”[1] och sin egen samtida Cassiodorus. Vem var då Ablabius? Det har under många hundra år varit en av de frågor som flera historiker funderat över. Utifrån de rikliga uppgifter som trots allt finns om en Ablabius som var praetorisk prefekt, i likhet med flera andra historiska skrivare, har följande material införts som ett tillskott till den debatten om vem Jordanes Ablabius var.

Det finns olika uppgifter om Ablabius bakgrund. Eunapius beskriver Ablabius som den korrupte tjänstemannen från Estathius. Enligt Eunapius kom Ablabius från en obskyr familj, på faderns sida tillhörde familjen inte ens övre medelklass.[2] Denne Ablabius är troligtvis samma person som Jordanes avsåg. Han tjänstgjorde som Konstantin den stores ”praetorian prefect”.[3] Det är troligt att Cassiodorus när han hänvisar till Ablabius skrifter avser Konstantin den stores Ablabius.[4] Om det var så att Ablabius uppehöll tjänsten hos Konstantin redan då Konstantin som Caesar hade sitt högkvarter i Arles, det är ovisst. År 306 blev Konstantin romersk kejsare.

Det var under Konstantin den stores tid som den administrativa organisationen byggdes på och förstärktes i hela Romarriket. Till slut kom det att finnas fyra prefekturer. Varje prefektur hade en pretorian prefekt för sin civila verksamheten. Ämbetet kom att stå högt i rang. En pretorian prefekt av Rom ansågs som varande den näst högste i rangen bland alla icke militära tjänste­män i riket. Högste pretoriske prefekten fanns i Konstantinopel och ansvarade för Östromerska området. Därefter kom den pretoriske prefekten för Italien, pretoriske prefekten av Illyricum (Thessalonica) samt sist pretoriske prefekten av Gaul.[5]

När Konstantin blev kejsare träffades en av många fredsöverenskommelser med goterna. Fredsavtalet träffades mellan goternas båda kungarna Ariaricus och Aoricus och kejsar Konstantin.[6] Konstantin den store konverterade till kristendomen omkring 310. Ablabius som var praetorisk prefekt var enligt Eunapius (326-414), skyldig till att sophisten Sopater mördades på uppdrag av Konstantin den store. Bakom Eunapius uppgifter ligger motsättningarna som i och med Konstantins omvändelse blev tydliga mellan olika delar av det Romerska etablissemanget. När Konstantin flyttade över sin egen verksamhet till Bysans lämnade han stora befogenheter i Ablabius hand. Bysans blev ny huvudstad år 328 under namnet Konstantinopel. Ablabius inflytande i den västra delen av Konstantins rike ledde till att han fick större makt och inflytande än självaste kejsaren.[7]

Förmyndare för Constantius

Det var till Ablabius som Konstantin vid sin död lämnade över förmyndarskapet av sonen Constantius.[8] Så fort Constantius blivit myndig avskedades Ablabius. Detta skedde år 337 e.Kr. Ablabius drog då sig tillbaka till en lyxig gård i Bithynia. Enligt Eunapius förvånade sig många människor över att Ablabius inte själv direkt aspirerat på kejsartiteln. Ablabius upp­trädde så arrogant gentemot sin omgivning och kejsaren, att Ablabius i stället för purpurmantel fick en purpurdöd.[9]

Ablabius tillförlitlighet

I sin tjänst som praetorian prefect (~ ståthållare), var Ablabius chef över alla de ‘officia’ som fanns inom sitt prefektorat. Detta innebar bl.a. att Konstantin den stores Ablabius i sitt arbete var tvungen att ha god kännedom om det som tilldrog sig i riket. Om Ablabius som Cassiodorus och Jordanes refererar till var Konstantins Ablabius, ökar tillförlitligheten hos deras övertagna material. Därmed inte sagt att Cassiodorus[10] och Jordanes med nödvändighet har refererat Ablabius texter på ett tillfredsställande sätt.

Är då Ablabius hos Konstantin och Constantius samme Ablabius som Jordanes refererar till och som Cassiodorus omnämner i Variæ X,22? Det finns mycket som tyder på att det är så.

---

[1]            Jordanes, Getica 28

[2]           Det finns en viss antydan till att Ablabius kan ha varit halvgot eller halvt alan.

[3]            Blockley Roger C,  The fragmentary classicising historians of the later Roman empire, 1983, not 188, sid 150

            OBS! Notera att Ablabius innehade samma ämbete som senare Cassiodorus kom att ha under Teoderiks tid.

[4]             Cassiodorus Variae X,22

[5]            Ostrogorski G, Oxford 1968, sid 35

[6]           Getica 112

[7]             Eunapius Lives of the Sophists, översatt WC Wright Ph.D. London 1921, sid 463ff

[8]            Eunapius Fragmenta, bok 3, 20, 2

[9]             Eunapius Lives of the Sophists, översatt WC Wright Ph.D. London 1921, sid 464f

[10]             Cassiodorus, Variae X,22